G�ta kanal

Hela kanalen �r 190.5 kilometer l�ng och av detta �r 87 kilometer gr�vd kanal.
Kanalen har tv� akvedukter, en vid Ljungsbro som byggdes 1970 och en vid Kungs Norrby, strax �ster om Borensberg, som byggdes 1993.
Under 2010-talet har Trafikverket planerat f�r en ny str�ckning av v�gen E22 v�ster om S�derk�ping och man har diskuterat en rad olika l�sningar f�r korsningen av G�ta Kanal. Efter flera utredningar har man nu kommit fram till att en akvedukt f�r E22 �r den b�sta l�sningen. Man hoppas kunna b�rja bygget av denna avkedukt 2020 och att den d� kan �ppnas f�r trafik 2022.
Fr�n b�rjan var samtliga 58 slussar handman�vrerade, idag �r bara tv� s�dana slussar kvar av historiska sk�l. �vriga �r elektriska eller hydraliska.
Kanalens h�gsta h�jd �ver havet �r 91,8 meter och det �r sj�n Viken i V�stg�tadelen av kanalen som ligger s� h�gt. G�ta Kanal lyfter allts� b�tarna 91.8 meter fr�n �stersj�ns niv�. Sedan s�nker den ner till V�nerns niv�, vars referensyta i sj�korten ligger 43,8 meter �ver havet. Teoretisk lyfth�jd fr�n V�nern �r allts� 48 meter.
Kanalbankarna kantas av 10 000 tr�d, vilka bildar v�rldens l�ngsta all�. Dessa tr�d st�r d�r inte enbart f�r sin sk�nhets skull. Tr�dens rotsystem skyddar bankarna mot erosion och l�ckor och dess kronor ger v�lbeh�vligt l� �t alla b�tarna.
G�ta kanal �r ocks� v�rldens tredje l�ngsta kulturhistoriska minnesm�rke. L�ngre �r bara Kinesiska muren och Canal du Midi i Frankrike!
G�ta kanal har f�r�rats tv� internationella utm�rkelser p� senare �r: Etoile d'Or av Europas turistjournalister �r 1997 och International Historic Civil Engineering Landmark - av ASCE The American Society of Civil Engineers �r 1998.

�stg�tadelen

V�stg�tadelen

1544 l�r en kanal mellan Roxen och Aspl�ngen ha p�b�rjats. Det �r ok�nt om den blev klar. Sannolikt inte, d� Johan III 1583 beslutade om kanalisering av samma str�cka. Mycket os�kert om detta f�retag genomf�rdes.
1620 ger Gustav II Adolf slussbyggm�staren Villiam Jonsson fullmakt att unders�ka om Motala Str�m kunde g�ras navigerbar. Han fann att fallet p� en str�cka av 100 kilometer var 88,5 meter och att str�mmen var grund och stening.
Fler unders�kningar av m�jliga str�ckningar b�de mellan V�nern och V�ttern och mellan V�ttern och �stersj�n gjordes under resten av 1600-talet. Inga beslut togs och inga arbeten utf�rdes.
Under b�rjan av 1700-talet g�rs nya unders�kningar och en del f�rs�k i Motala Str�m. Det g�llde att finna en snabb och l�tt v�g f�r riktigt stora masttr�d. 1711 finner kapten Braunjohan att det skulle bli "mycket sv�rt att kunna bringa n�gra l�nge och sv�re tr��n den v�gen till Norrk�ping" och efter en unders�kning av en lantm�tare 1717 skriver denne "det alldeles om�jligt att n�gon skulle med fiskeb�t sig i dessa starka vattufall v�gat".
1718 skriver Karl XII kontrakt med Christoffer Polhem. Han skall p� tre �r bygga kanal mellan G�teborg och V�nern, efter ytterligare ett �r skall en kanal mellan V�nern och V�ttern vara klar och p� det fj�rde �ret �ven en kanal mellan V�ttern och �stersj�n. I kontraktet n�mns ingenting om kanalernas str�ckning. I och med Karl XII:s d�d stoppas arbetena och Karl XII:s eftertr�dare finner att landet saknar medel att forts�tta arbetena. Arbetena �terupptas dock 1730 men stoppas �n en g�ng.
1737 utarbetar lantm�taren i �sterg�tland en karta �ver Motala Str�m p� amiralitetets befallning. �ret d�refter beslutar Kungl. Maj:t om noggrannare unders�kningar, avv�gningar och kostnadsber�kningar. Dessa utf�rs av l�jtnant Johan Berhard Wirgin.
Han kommer fram till att en kanal skulle kosta 288 190 riksdaler och kanalen borde kunna byggas p� fyra �r.
Detta f�rslag nagelfars och unders�ks av allehanda myndigheter och beslutsorgan under flera �r. Bland annat f�r Trollh�tte kanaldirektion i uppdrag att granska och f�rb�ttra Wirgins unders�kningar �r 1752. Detta sker under ledning av Jacob Faggot som 1756 �verl�mnar sitt resultat till riksdagen d�r st�nderna beslutar att kanalen skall p�b�rjas. Men det sekreta utskottet kr�ver ett kostnadsf�rslag och f�rklarar att statens finanser inte till�ter n�gra utgifter f�r kanalarbeten. Man funderar i st�llet p� om man kan l�ta privata entrepren�rer bygga kanalen.
Sedan h�nder ingenting f�rr�n 1766 d� Kungl. Maj:t beslutar om en ny utredning och att denna skall ledas av landets mest kompetenta kanalbyggare, Daniel Thunberg. Det tycks dock inte ske s� mycket f�rr�n 1772 d� S�derk�pings representanter i riksdagen �ter tar upp fr�gan. De kr�ver att en kanal mellan V�ttern och �stersj�n skall dras via S�derk�ping. Efter energisk agitation vinner S�derk�pings anh�ngare med 64 r�ster mot 16 f�r Norrk�ping.
Detta f�ranleder riksdagen att besluta om en ny utredning som utf�rs av Carl Fredrik von R��k. R��k l�mnar sitt f�rslag med kostnadsber�kning som slutar p� 3 303 358 daler silvermynt �r 1774. D�refter arbetar magistraten i S�derk�ping h�rt f�r att f� fram ett f�rdigt f�rslag som 1780 �verl�mnas till Kungl. Maj:t. D� f�r Daniel Thunberg i uppgift att granska f�rslaget. Thunberg �r mycket kritisk vilket betyder att projektet �r d�dsd�mt.

Det blev till slut friherren och statsr�det Baltzar von Platen som lyckades genomf�ra det gigantiska kanalbygget.
1806 lade han fram en egen utredning och 1808 stakade han ut den blivande kanalen med hj�lp av en engelsk kanalbyggare, Thomas Telford, men det var f�rst 1809 riksdagen beviljade 1,2 miljoner riksdaler f�r bygget och 1810 beslutade regeringen slutligen om bygget.
F�rsta spadtaget togs i Motala den 24 maj 1810 och byggarbetena kom ig�ng direkt, men bygget blev avsev�rt dyrare och tog betydligt l�ngre tid �n ber�knat. Kostnaderna f�r hela kanalen ber�knades till 2,4 miljoner riksdaler, men slutnotan hamnade p� 9 miljoner, vilket motsvarar 12,3 miljarder kronor i 1995 �rs penningv�rde, trots att arbetet till st�rsta delen utf�rdes av indelta soldater. Totalt engagerades 58 000 soldater.
Den 23 september �r 1822 kunde den f�rsta delen, v�stg�tadelen mellan V�nern och V�ttern, invigas under pompa och st�t. Sedan tog det ytterligare tio �r, till den 26 september 1832, tills �stg�tadelen kunde invigas, och allts� kanalen var f�rdig att tas i bruk i hela sin l�ngd.
Bygget genomf�rdes under en tid n�r Sverige befann sig i en djup depression. Mycket av den tid Baltzar von Platen lade ner p� bygget gick �t till att lugna kritikerna och att f�rs�ka f� fram mer pengar.
Von Platen var ocks� en framtr�dande tekniker och tog fram m�nga nya tekniska l�sningar och verktyg som anv�ndes vid bygget. Han grundade �ven Motala Verkstad 1822, en mekanisk verkstad som �n idag r�knas som den svenska verkstadsindustrins vagga. �nd� bestod merparten av arbetena i att manuellt gr�va kanal med enkla pl�tskodda spadar.
Fr�n �ppnandet och under hela 1800-talet hade kanalen en mycket stor betydelse som transportled, b�de f�r varor och passagerare, men n�r j�rnv�gar och landsv�gar byggdes ut fr�n sekelskiftet, kunde den inte l�ngre konkurrera. Enstaka nyttofartyg trafikerade kanalen fortfarande under 1960-talet, men sedan dess har kanalen i huvudsak anv�nts som turistled. Den �r idag en av Sveriges med bes�kta och b�st k�nda turistattraktioner.
�r 1906 passerades kanalen av 1 600 �ngfartyg, 1 736 segelfartyg och 2 092 pr�mar. Under 1990-talet har cirka 4 500 fritidsb�tar passerat genom kanalen varje �r. Dessutom trafikeras kanalen av cirka 15 passagerarb�tar som g�r p� turlista och charter. Varje �r bes�ks kanalomr�det av n�rmare 2 miljoner personer.

Stor renovering av G�ta kanal under vintrarna 2016-2017 och 2017-2018. L�s mer h�r.

Europav�gen 22 g�r idag genom staden S�derk�ping vilket skapar trafikkaos och m�nga faror i staden. Nu planeras en ny dragning av denna v�g v�ster om staden och det kr�ver en ny korsning vid G�ta kanal.
Ett antal olika f�rslag har diskuterats, men v�gverket har nu best�mt sig f�r en v�gtunnel under G�ta Kanal. Denna tunnel kommer att byggas n�gon g�ng under b�rjan av 2020-talet.

Kanalbolaget har egen hemsida.

Thomas �sterlund har gjort en sida fr�mst om fartygen och rederierna som opererat p� G�ta Kanal.
Link�pings Universitet har en sida med mycket intressant information om G�ta Kanal.

Tryck h�r f�r att komma tillbaka till kanalstart-sidan.

Denna sida �ndrades senast