kkrva.se

Kungl Krigsvetenskapsakademiens verksamhetsber�ttelse 2000-2001

av sekreteraren, generalmajor Lars Andersson

Denna verksamhetsber�ttelse avser perioden fr o m den 10 november 2000 t o m den 13 november 2001. Akademien hade vid periodens b�rjan 404 ledam�ter, varav tv� hedersledam�ter och 18 kallade. Enligt Akademiens stadgar f�r det finnas h�gst 150 valda ledam�ter yngre �n 62 �r. Om s�rskilda sk�l finns f�r detta antal �kas med tio. Antalet valda ledam�ter under 62 �r var vid periodens b�rjan 150. Under verksamhets�ret har fem ledam�ter avlidit, se vidare minnesteckningarna:

General Carl Eric Almgren
�verste 1. gr Jean-Carlos Danckwardt
�verste 1. gr G�ran Persson
F d forskningschef, docent Torleiv Orhaug
F d generaldirekt�ren Martin Fehrm

Den 17 april 2001 invaldes respektive kallades 15 nya ledam�ter:

�mnesr�d Krister Andr�n
Professor Stefan Axberg
Kommend�r Magnus Bergman
Departementsr�d Katarina Engberg
F�rfattaren, fil dr Peter Englund
Flottiljamiral J�rgen Ericsson
Generalmajor Lars Frisk
F d minister, fil kand Ulla Gudmundson
�verste Per Lodin
Generalmajor Mats E Nilsson
�veringenj�r Mats Ohlin
Avdelningschef Folke P�rnerteg
FA/Major m m Marco Smedberg
Generalmajor Tony Stigsson
�verste Philip Wilkinson, Storbritannien, kallad ledamot

Akademiens ledning

Styresman:	Generalmajor J�rn Beckmann
Andre styresman:	Riksarkivarie Erik Norberg
Sekreterare:	Generalmajor Lars Andersson
Andre sekreterare:	�verste 1. gr Ragnar S�derberg
Redakt�r:	�verste Bo Hugemark
Skattm�stare:	Direkt�r Gert Schyborger

Akademiens presidium

Styresmannen, ordf�rande
Andre styresmannen
Sekreteraren
Generall�jtnant Gustaf Welin, ordf avd I
Generall�jtnant Bengt-Arne Johansson, ordf avd II
�verste Claes Sundin, ordf avd III
Direkt�r Gert Schyborger, ordf avd IV
�verste 1. gr Ragnar S�derberg, ordf avd V
F d �veringenj�r Tor Larsson, ordf avd VI

N�gra reflexioner efter den 11 september

Jag kan inte l�ta bli att b�rja med en �terblick p� Akademiens seminarium om s�rbarhet i Bernadottebiblioteket p� Kungliga Slottet i samband med millennieskiftet. I sammanfattningen av seminariet skrevs bland annat f�ljande slutord:

Hur r�dda skall vi vara inf�r framtiden? Hur blir det med v�r nationella s�kerhet?

Samh�llet f�r�ndras, internationalisering, global integration och teknisk utveckling p�verkar oss. Samh�llet blir mer k�nsligt f�r st�rningar. Att utveckla ett robust och s�kert samh�lle och skydda viktig infrastruktur och f�rs�rjning, och inte minst kraven p� att f�rmedla en riktig och s�ker information, utg�r v�sentliga inslag i v�r nya s�kerhetspolitik. � Allm�nhet, politiker och beslutsfattare m�ste bli mer medvetna om hur s�rbarheten f�r�ndras. Samverkan mellan totalf�rsvarets milit�ra och civila delar beh�ver f�rst�rkas.

De scenarier vi haft som underlag f�r att studera och diskutera den framtida hotbilden har ofta f�tt kritik f�r att de varit osannolika och orealistiska. Den 11 september 2001 �vertr�ffade verkligheten de allra vildaste scenarierna. Vi v�ntade oss missiler av olika slag, i st�llet anv�ndes fulltankade passagerarflygplan som precisionsvapen. Vi v�ntade oss intr�ng i v�ra datasystem och kollaps i v�ra dataf�rbindelser, i st�llet kom mj�ltbrandbakterier med posten.

Akademiens verksamhet

Verksamhets�versikt

Det som h�nde den 11 september b�rjar redan kasta sin skugga �ver s�kerhets- och f�rsvarspolitik och den verksamhet som Akademien bedriver under sin gamla devis "F�derneslandets f�rsvar". I bland annat Akademiens h�stsymposium den 25 oktober hade redovisade hotbildsscenarier uppenbara drag av det som h�nt drygt en m�nad tidigare.

Akademien har under sitt 205:e �r haft en omfattande verksamhet starkt pr�glad av totalf�rsvarets ominriktning fr�n invasionsf�rsvar till insatsf�rsvar. Akademien deltog i Krigsarkivets seminarium i �stersund med anledning av den allm�nna v�rnpliktens 100-�rsjubileum i maj och svarade f�r ett uppf�ljningsseminarium i Stockholm den 4 september. Akademiens sedvanliga h�stsymposium gick av stapeln den 25 oktober och behandlade totalf�rsvarets ledning. Vidare har avdelningarnas �rsber�ttelser f�redragits och ett antal intressanta intr�desanf�randen h�llits av nyinvalda ledam�ter. Akademien har haft �tta gemensamma sammankomster och de sex avdelningarna har tillsammans haft femton sammantr�den.

Avdelningarnas �rsber�ttelser

Akademien valde inf�r detta verksamhets�r att inte ha n�got gemensamt tema f�r verksamheten. De stora f�r�ndringarna inom totalf�rsvaret inneb�r att varje avdelning inom sitt speciella omr�de har haft m�jligheter att kommentera och diskutera det de har funnit mest angel�get.

Avdelning I, markstridsvetenskap, valde som �mne f�r sin �rsber�ttelse "Markstridsfunktionens roll och krav p� dess kompetens vid f�rsvaret av Sverige nu och i framtiden". Avdelningen v�rnar om f�rm�gan till v�pnad strid och att f�rsvaret av Sverige inte f�r komma i skymundan d� f�rsvaret omdanas mot de nya uppgifter, som internationella �taganden och nya hotbilder kr�ver.

Avdelning II, sj�krigsvetenskap, behandlade �mnet "Marin ledning inf�r ett nytt sekel". Marinens ledningssystem st�r inf�r stora f�r�ndringar med nya krav p� snabbhet och flexibilitet, deltagande i internationella operationer och d�rmed krav p� samverkan och samarbete med andra l�nders marina stridskrafter.

Avdelning III, luftkrigsvetenskap, tog ett ovanligt grepp f�r sin �rsber�ttelse 2001. Ett tjugotal av avdelningens ledam�ter deltog i International Air Power Symposium i Uppsala. Symposiet arrangerades i augusti med anledning av Flygvapnets 75-�rsjubileum. Framst�ende f�rel�sare fr�n USA och Europa redovisade sin syn och influenser p� luftkrigskonstens utveckling. Avdelning III gjorde referat, sammanfattade och drog slutsatser och l�t detta ligga till grund f�r �rsber�ttelsen. �rsber�ttelsen kommer att publiceras i KKrVAHT under 2002.

Avdelning IV, milit�rteknisk vetenskap, fokuserade i sin �rsber�ttelse p� den snabba utvecklingen inom IT-omr�det. Det n�tverksbaserade totalf�rsvaret med stor flexibilitet, f�rm�ga till snabbt informationsutbyte med s�kra f�rbindelser var den vision som redovisades.

Avdelning V, annan vetenskap av betydelse f�r totalf�rsvaret, valde det mycket aktuella �mnet "Totalf�rsvarets personalf�rs�rjning". I det nya totalf�rsvaret som v�xer fram beh�ver inte alla v�rnpliktiga utnyttjas utan vi f�r en selektiv v�rnplikt som kan uppfattas som or�ttvis och som kr�ver s�rskilda �tg�rder f�r att de som g�r sin v�rnplikt kommer att finna det meningsfullt. �kad ers�ttning, intr�despo�ng till h�gskolor m m �r �tg�rder som m�ste vidtas. I redovisningen togs ocks� yrkes- och reservofficerarnas roll upp. En fr�ga som debatteras �r om anst�llda i F�rsvarsmakten skall ha skyldighet att tj�nstg�ra utomlands.

Avdelning VI, s�kerhetspolitisk vetenskap, genomf�r sin redovisning i december och den �r enligt nuvarande planering t�nkt att ta upp Sverige och EU. Med den nuvarande s�kerhetspolitiska situationen i v�rlden, d�r EU spelar en allt st�rre roll, blir s�kert redovisningen intressant. �rsber�ttelsen kommer att publiceras i KKrVAHT under 2002.

V�rnplikten 100 �r

Akademiens seminarium den 4 september var en uppf�ljning av ett seminarium i �stersund som genomf�rdes i maj i Krigsarkivets regi. Tanken var att seminariet i �stersund i f�rsta hand skulle ge en historisk belysning av v�rnplikten under 100 �r. Akademiens seminarium i Stockholm inriktades mer mot framtidsfr�gorna. Diskussionerna vid Akademiens seminarium visade p� att v�rnplikten inte �r en pigg och sprudlande 100-�ring. Dess roll i det nya insatsf�rsvaret �r under debatt �ven om b�de statsmakterna och F�rsvarsmakten ser v�rdet av en allm�n pliktlag f�r att i vissa l�gen tillgodose personalbehoven. Den nuvarande pliktlagen inneb�r att alla m�n, som inte har n�gra hindrande handikapp och alla kvinnor som sj�lva anm�ler sig m�nstrar och skrivs in. Endast de som erfordras f�r krigsorganisationens behov inkallas till tj�nstg�ring, i dag h�gst 18 000. P� grund av detta kan inte v�rnplikten anses som allm�n, utan selektiv. P� detta s�tt tenderar plikten att tj�nstg�ra att bli mer eller mindre frivillig. En fr�ga som d� kom upp �r om vi f�r de b�sta att st�lla upp eller bara entusiasterna. Tv� olika uppfattningar pr�glade debatten. De som, trots nackdelarna med en selektiv v�rnplikt, vill att den �ven i framtiden skall anv�ndas f�r att bemanna insatsf�rsvarets krigsorganisation och de som f�rordar ett yrkesf�rsvar. Yrkesf�rsvarets f�rdelar �r i f�rsta hand h�gre beredskap, h�gre grad av sam�vade enheter och b�ttre anpassat f�r att snabbt st�lla upp och delta i internationella insatser. V�rnpliktsf�rsvarets anh�ngare pekar bl a p� de goda egenskaper v�ra v�rnpliktsf�rband visat vid tj�nstg�ring utomlands, d�r �ven deras civila yrkesskicklighet ofta beh�ver utnyttjas. En annan f�rdel �r att �ven en selektiv v�rnplikt inneb�r en fortsatt folkf�rankring. Alla verkar dock �verens om att de nationella skyddsstyrkor vi beh�ver �ver landets yta b�r grundas p� v�rnpliktiga med kortare utbildningstid och p� det frivilliga hemv�rnet. En personlig synpunkt efter seminariet och de en vecka senare intr�ffade terroristattackerna i USA �r om inte de nationella skyddsstyrkornas betydelse f�r att skydda v�r infrastruktur mot de nya hoten �kar.

Seminariet genomf�rdes i Arm�museum och var v�lbes�kt.

Akademiens "h�stsymposium"

Under de senaste �ren har ledningssystemet f�r totalf�rsvaret genomg�tt stora f�r�ndringar. F�r�ndringarna var och �r ekonomiskt, tekniskt och fr�mst s�kerhetspolitiskt motiverade. Men har de lett till att vi i dag har ett �ndam�lsenligt system f�r samordning av totalf�rsvarsresurserna i fred, kris och krig? Den nu sittande F�rsvarsberedningen f�rv�ntas bl a behandla dess fr�gor.

En annan viktig fr�ga som diskuterats i Akademien ber�r grunderna f�r l�ngsiktiga f�rsvarsbeslut. Har s�kerhetspolitiska, strategiska och operativa fr�gest�llningar haft tillr�cklig tyngd i beslutsprocessen? Har besluten mer styrts av regionala h�nsyn samt till f�rsvarsindustrins bel�ggning och m�jligheten att uppr�tth�lla en trov�rdig till�mpning av den allm�nna v�rnplikten?

Det var bland andra dessa fr�gor som diskuterades inf�r beslut om vilket �mne som skulle v�ljas f�r Akademiens h�stsymposium 2001. Valet f�ll p� "Totalf�rsvarets ledning" och s� sm�ningom fick symposiet rubriken "Vem leder totalf�rsvaret och hur? Diskussionerna f�re symposiet och under symposiet visar p� oklarheter bl a n�r det g�ller ansvarsf�rh�llanden och d� fr�mst p� den civila sidan. V�rt system i Sverige med starka och sj�lvst�ndiga myndigheter inneb�r att myndigheterna skall samverka och samordna sin verksamhet �ven vid kris och krig � n�got som kan vara sv�rt under pressade och os�kra f�rh�llanden. Den tidigare starka regionala ledningen i form av milit�rbef�lhavare och civilbef�lhavare finns inte l�ngre. Samordning p� regional niv� kan d�rf�r bli sv�r att �stadkomma. Under symposiet framf�rdes synpunkter p� att regeringen borde ha ansvaret p� central niv� f�r att samordna insatserna mellan myndigheterna. Man var dock �verens om att nuvarande regeringskansli inte har kapacitet eller kompetens f�r att l�sa en s�dan uppgift. Det fortsatta arbetet med ledningen av den civila delen av totalf�rsvaret tar f�rhoppningsvis till sig dessa synpunkter.

Symposiet, som f�ljdes av Hans Majest�t Konungen, var v�lbes�kt. Andrakammarsalen i gamla riksdagshuset var v�lfylld. Symposiet b�rjade under dramatiska former eftersom en f�rs�ndelse med vitt pulver hittats i riksdagens post och polisen d�rf�r sp�rrat av �ven gamla riksdagshuset. F�rst cirka en kvart f�re symposiets start h�vdes avsp�rrningarna och symposiet kunde genomf�ras enligt programmet. Detta var en p�minnelse om s�rbarheten i v�rt moderna samh�lle. Dessb�ttre visade det sig vara helt ofarligt pulver i f�rs�ndelsen.

Stadgerevision

Nuvarande stadgar fastst�lldes 1996 inf�r Akademiens 200-�rsjubileum. Mycket har h�nt under dessa fem �r. Akademiens verksamhet har f�r�ndrats. Gemensamma symposier anordnas och med e-post och webbplats har Akademien marscherat in i IT-�ldern.

Utanf�r Akademien har samh�llet f�r�ndrats. EU-medlemskapet har b�rjat p�verka v�r s�kerhetspolitik. Neutraliteten har �vergivits och alliansfriheten diskuteras �ppet. Hoten mot samh�llet har f�r�ndrats och blivit mer m�ngfacetterade.

Till sist, men f�r Akademien kanske mest betydelsefullt, har totalf�rsvaret inlett en omdaning som sannolikt �r den st�rsta och mest omfattande som n�gonsin skett.

I sekretariatets fortl�pande verksamhet m�rks d� och d� att g�llande stadgar och f�reskrifter inte alltid ger den v�gledning och det st�d de skall utg�ra. I ett par fall har Akademien redan fattat beslut som inneb�r att �ndring och komplettering beh�ver ske.

Akademien har d�rf�r utsett en kommitt�, som mot denna bakgrund f�tt till uppgift att se �ver stadgar och f�reskrifter f�r b�de Akademien och Albergers stiftelse.

�vrigt

Akademiens Handlingar och Tidskrift har under �ret utkommit med sedvanliga sex h�ften.

Aktuell information fr�n Akademien presenteras fortl�pande p� v�r webbplats www.kkrva.se.

Som n�mndes i f�rra �rets verksamhetsber�ttelse flyttades sekretariatet till tillf�lliga lokaler hos F�rsvarsh�gskolan p� �stermalmsgatan 87. Dessa disponerades bara till slutet av juni, varf�r sekretariatet har tvingats flytta �ven i �r. Den nya adressen, som f�rhoppningsvis blir permanent ett antal �r fram�ver, �r Teatergatan 3, 5 tr p� Blasieholmen i lokaler tillh�rande Drottning Victorias �rlogshem. Flyttningen har inneburit att vi haft sv�rt med kommunikationen p� telefon, telefax och e-post. Vi beklagar detta.

Akademiens andre sekreterare �verste 1. gr Ragnar S�derberg slutar i och med denna h�gtidsdag efter tre �r i befattningen. Han har gjort framst�ende insatser f�r Akademien, inte minst har vi som deltagit i h�gtidsdagarna kunnat ta del av hans noggrannhet och eminenta organisationsf�rm�ga. Vi i sekretariatet tackar f�r de tre �ren och �nskar lycka till i forts�ttningen. Ragnar S�derberg kvarst�r som ordf�rande i avdelning V.

Vi h�lsar ocks� hans eftertr�dare �verste Claes Sundin varmt v�lkommen till sekretariatet.

Inf�r 2002

Jag vill �terkoppla till de reflexioner jag inledde med. M�nga s�ger att vi den 11 september fick en ny v�rld eller att vi gick in i en ny tid. Hur man �n betecknar det s� m�ste vi ta h�nsyn till det som h�nde d� vi i framtiden forts�tter att bygga p� v�rt samh�lle. Det m�ste bli mer robust, vaksamheten mot hot av olika slag m�ste bli st�rre, samarbete och samverkan mellan myndigheter m�ste bli b�ttre, v�ra gemensamma resurser m�ste utnyttjas utan att vi sneglar p� hur de tidigare anv�nts eller att vi l�ter improduktiv prestige styra handlandet. F�rsvarsbeslutet 2004 blir p� grund av detta av mycket stor betydelse f�r hela v�rt totalf�rsvar. Akademien har d�rf�r beslutat att inf�r beslutet och med b�rjan 2002 ta upp de fr�gor som vi ser som de viktigaste. Allt sj�lvfallet inom Akademiens devis: "F�derneslandets f�rsvar".

Bel�ningar

Akademiens bel�ningar

Kallade ledamoten, doktor Adam Daniel Rotfeld: fr�mst f�r sin verksamhet vid fredsforskningsinstitutet SIPRI. Doktor Rotfeld var 1989�1991 ledare f�r institutets forskningsprojekt "Building a Co-operative Security System in and for Europe". Dr Rotfeld blev direkt�r f�r SIPRI den 1 juli 1991. Han kom till SIPRI vid kalla krigets slut och har d�refter p� ett mycket f�rtj�nstfullt s�tt arbetat med de sedan dess aktuella fr�gorna om uppbyggnad av en ny s�kerhetspolitisk arkitektur f�r det nya Europa i en ny tid.

Doktor Rotfeld har tilldelats Akademiens bel�ningsmedalj i silver.

�verstel�jtnant Bo Kjellander: F�rtj�nstfullt publiceringsarbete.

Bo Kjellander har under m�nga �r verkat f�r utgivning av milit�r och milit�rhistorisk litteratur (Probus F�rlag). Han har framg�ngsrikt och delvis sj�lvuppoffrande bidragit till att sprida kunskap om f�rsvaret och dess roll i samh�llet. Han har ocks� p� detta s�tt bidragit till en vetenskaplig belysning av omdiskuterade och inte s�llan kontroversiella inslag i samtidshistorien.

Bo Kjellander har tilldelats Akademiens bel�ningsmedalj i silver.

Ledamoten �verstel�jtnant Carl-Axel Wangel har genom likartat arbete f�r Milit�rhistoriska f�rlaget gjort sig f�rtj�nt av samma bel�ning. B�da har med framg�ng arbetat inom ett smalt och f�ga lukrativt omr�de. Carl-Axel Wangel har tidigare tilldelats Akademiens bel�ningsmedalj i silver f�r de tj�nster han gjort Akademien.

Ledamoten, generalmajor Bengt-Arne Johansson: Insatser som ordf�rande i avdelning II under tre �r.

Bengt-Arne Johansson har tilldelats Akademiens minnesmedalj i guld av �ttonde storleken.

Bel�ningar ur Lars och Astrid Albergers stiftelse

�rlogskapten Lars Flemstr�m: Utveckling av luftf�rsvarssystemet Air Defence Control (ADC). Lars Flemstr�m har under ett tiotal �r h�llit samman och drivit utvecklingen av marint luftf�rsvar. Hans id�er ligger bakom principiell uppbyggnad och funktion hos ett av de modernaste existerande luftf�rsvarssystemen. Det �r unikt p� fartyg i korvettstorlek. Systemet �r automatiskt i den bem�rkelsen att det sj�lvt kan v�rdera, v�lja och v�xla mellan angel�gna m�l, medan operat�ren kan inskr�nka sin roll till att hantera avfyrningen. Systemet �r nu operativt.

Lars Flemstr�m har tilldelats 40 000 kronor samt bel�ningsmedalj i silver.

Major Lars Samuelsson: Utveckling av svenska och nordiska certifieringsbest�mmelser inom ammunitions- och minr�jningsomr�det.

Lars Samuelsson har utf�rt ett l�ngvarigt och engagerat arbete f�r att utveckla svenska och internationella certifieringsbest�mmelser inom ammunitions- och minr�jningsomr�det. Han har p� det s�ttet f�rb�ttrat v�r f�rm�ga inom ett omr�de som �r viktigt vid v�pnat angrepp och kanske i dag i �nnu h�gre grad vid internationella insatser. Certifieringsbest�mmelserna till�mpas inom totalf�rsvaret sedan 1999.

Lars Samuelsson har tilldelats 20 000 kronor samt bel�ningsmedalj i silver.

L�jtnant Jan Ols�n: Projekt syftande till �kad f�rm�ga att genomf�ra transporter av strategiska och operativa amfibief�rband.

Jan Ols�n har utf�rt ett engagerat arbete med att utveckla f�rm�gan att transportera amfibief�rband, s k Sealift. Under den korta projektperioden har omfattande kontakter uppr�tth�llits med civila myndigheter och rederier. Arbetet provades f�ltm�ssigt och med gott resultat under �vningen SAMMARIN-00, d� f�rband ur bl a �lvsborgs amfibieregemente transporterades fr�n G�teborg till �vningsomr�det i �stersj�n och tillbaka. Verksamheten �r en f�ruts�ttning f�r deltagande med svenska amfibief�rband i en kommande EU-styrka.

Jan Ols�n har tilldelats 20 000 kronor samt bel�ningsmedalj i silver.

Major Lars Johan Skullman och kapten Jan Peter Stenstr�m: Utveckling och inf�rande av funktionen "kl�ttring/firning" inom F�rsvarsmakten.

Sedan �tskilliga �r har det inom F�rsvarsmakten bedrivits �vningar i olika fallriskmilj�er med kl�ttrings- och s�rskilt firningstekniker. Verksamheten var drabbad av �tskilliga olyckor fram till 1994, d� det besl�ts att utforma regler f�r verksamheten. Lars Johan Skullman och Jan Peter Stenstr�m har p� ett f�rtj�nstfullt s�tt lett den verksamhet som resulterat i ett utbildningsreglemente, s�kerhetsbest�mmelser, utbildning av instrukt�rer samt utveckling av materiel och teknik.

Skullman och Stenstr�m har tilldelats 15 000 kronor vardera samt bel�ningsmedaljer i silver.

Avdelningsdirekt�r Bertil Br�nnstr�m: Framtagning av automatiskt styrsystem f�r undvikande av flyghaverier, "Auto-GCAS".

AutoGCAS �r ett styrsystem med vilket ett flygplan automatiskt styrs upp, om det kommer f�r n�ra marken. Systemet �r resultat av ett samarbete mellan amerikanska flygvapnet samt F�rsvarets materielverk och SAAB. Bertil Br�nnstr�m har svarat f�r den svenska delen i det framg�ngsrika projektet. Beslut har fattats att introducera systemet i JAS 39, medan utv�rdering p�g�r i USA. Projektet har r�nt internationell uppm�rksamhet och resulterat i initiativ till fortsatta samarbetsprojekt i USA.

Bertil Br�nnstr�m har tilldelats 20 000 kronor samt bel�ningsmedalj i silver.

Civilingenj�r Johan Jansson: Framtagning av system f�r integration av torpeder i stridsledningssystem.

Torpedo Interface System (TIS) �r ett system f�r integrering av torpeder i stridsledningssystem. Det har utvecklats av Bofors och kan anv�ndas fr�n alla torpedb�rande plattformar som ub�t, helikopter och ytstridsfartyg, d�r utprovning p�g�r f�r Visby-klassen. Johan Jansson har varit projektledare och lagt ned ett omfattande arbete som lett till ett tekniskt avancerat system till en relativt sett l�g livsl�ngdskostnad.

Johan Jansson har tilldelats 20 000 kronor samt bel�ningsmedalj i silver.