"Orlboka, ordbok �ver jamskan", av Bo Oscarsson

Orlboka, ordbok �ver jamskan
f�rfattar: Bo Oscarsson

F��rst upplaga v�rte shluts�ld f��rst �re,
men n ny n omg�ng b�ker v�rte trykkt te J�nsm�ss 2002 men tog tyv�rr shlut te jula 2005.
Orlboka komme ut i ei tredje � utauke e opplag te jul 2007. Hu kalles "Orlboka, oppflidd" � e trykt som "pocket" � koost 298 kroon.
Orlboka kan best�lles direkt fr� f�rlagan Jengel

(OBS! Je ha tvo eksemplar kv�r tagamle, inbynne upplaga som koost 498 kroon!)

Chefredakt�ren i L�nstidningen Peter Swedenmark 31/3 -01:

Han som b�r vid rot�ndan
Jag kom att t�nka p� en strof i en dikt till�gnad Sixten B�ckstr�m fr�n Hillsand, i m�nga �r ordf�rande f�r landets skogsarbetare. "I handling bar han alltid vid rot�ndan", skrev Svante Lundkvist. Detsamma kan s�gas om Bo Oscarsson.

– M�nga har efterlyst en ordbok p� jamska. Det har funnits tunna h�ften och urklippta artiklar d�r man kunnat leta efter svar p� fr�gor. Men det har inte funnits en tjock, gedigen bok med tydliga besked, en auktoritativ k�lla som b�de kan slita tvister och inleda nya sp�nnande processer.
Nu har den kommit, Orlboka, och det �r Bo Oscarsson som satt de 13 000 s�korden p� pr�nt. F�rl�ggare �r Torbj�rn Junhov.

– Bo Oscarsson har burit vid rot�ndan, slutf�rt ett tungt arbete. Man blir imponerad. F�r att forts�tta liknelsen med skogen: Det g�ller ju att f�rst r�ja sly, att f� bort en del hugskott, att l�sa kvistiga problem, t�nka p� liknande fall och se till s� att det hela inte barkar iv�g. Han har gjort m�nga tunga dagsverken, Oscarsson. Men efter att ha burit i rot�ndan s� �r han frejdigt beredd att hugga in p� n�sta stora projekt.

– N�r de flesta kioskv�ltare fr�n �r 2001 har gl�mts, n�r mycket av det hippa bara �r t�ntigt, d� kommer Orlboka att finnas kvar. Den finns d�r d� ingen l�ngre ens minns namnet p� �rets s�pa. Och i en framtid kommer �r 2001 f�r m�nga i dessa trakter just att f�rknippas med just detta att det var det �r d� Orlboka kom ut.
Om Presidenten har n�gon extra stor blaffa att utdela s� ge den till Bo Oscarsson. Han �terfinns nere vid rot�ndan.

KR�NIKAN: PETER SWEDENMARK

F�rfattaren Carl-G�ran Ekerwaldom Orlboka

�ven publicerad i �stersunds-Posten 31/3 -01 under rubriken "En kulturbragd"

Rent makalaus

Hur lycklig blir inte en stockholmare n�r han efter l�ng bortovaro p� nytt kommer hem och f�r h�ra folk kalla tunnelbanan f�r tuben, polisen f�r bengen och pengarna f�r cash. D� m�ter han sin dialekt och k�nner sig hemma. H�r heter v�gen vegen och b�rja heter burja.
N�r en j�mte i liknande situation �terkommer blir han glad �t att h�ra talas om st�rsarn, p�jkan, kongroa, frosken och kamfore. Ma v�l fejen.

Det g�r �ver hela Europa en v�g av intresse f�r den lokala kulturen. Politikerna talar dialekt med sina v�ljare. I lokalradion n�ra nog uteslutande provinsens egna musikanter och egen musik. Svensk lokalradio borde l�ra av finsk, bayersk, provancelsk lokalradio, s� skulle trivseln bli st�rre. Vi �r ju �nd� ingen amerikansk bananrepublik. J�mtskan lever och frodas precis som dalm�let och v�rml�ndskan. P� J�mtlands Gille i Stockholm h�rde jag j�mtska talas genuint och naturligt. Berta Magnusson och Elsa Wall�n har i sina dikter gett provinsen r�st.

Ordb�cker f�r dialekter finns p� m�nga h�ll. varf�r ska j�mtskan vara ett undantag, fr�gade sig Bo Oscarsson, som inte bara alltifr�n barnsben talat j�mtska men ocks� i �ver 30 �rs tid spritt kunskap i v�rt hemmaspr�k.
F�r fyra �r sedan startade han sitt projekt Orlboka - Ordbok �ver jamskan. Att det fanns ett behov framg�r av allt det st�d som projektet fick - till och med fr�n EU-h�ll.
Och nu f�religger ordboken f�rdig, �ver 25 000 ord belagda och f�rklarade. Det �r ett imponerande arbete som kommer att st� sig i m�nga generationer fram�ver - dels f�r sj�lva dokumentationen, dels f�r de utf�rliga tolkningarna av orden. De g�r ett tillf�rlitligt intryck. Allt �r gjort med stor omsorg. De egenheter som j�mtskan har framg�r tydligt av stavningen. Det g�ller till exempel vokalf�rdubblingen i ord som kuut, staamm, st��ll, liksom i det tonl�sa l:et, det tecknas hl i ord som kvisshla, r�nnshla, beshln, det vill s�ga dynggrep, v�rk, betsla.

F�rutom alla ord som Bo Oscarsson p� egen hand tagit fram, har han inarbetat ett 70-tal ordlistor i materialet. Han anger var han funnit ordet. Det g�r det m�jligt att i vissa fall konstatera mycket tidiga noteringar. Ordet f�r sn�drivor, fennan och ordet f�r lukta, staamm, hade prosten i Offerdal, Abraham Burman, tagit med i sin lista redan 1715. Det ger perspektiv. J�mtskan �r v�ra f�rf�ders spr�k. P� runstenen heter bro bru precis som i dag. Kvarn heter i brev fr�n 1400-talet kvern. S� ocks� i dag. Hjortron heter myhlta, men p� vissa h�ll muhlta. B�gge formerna redovisas. Oscarsson �r samvetsgrann. Man beh�ver inte g� bet.

Etnografiskt v�rde

Uttal och grammatik finns ocks� med. Boken blir till en universell handbok i j�mtska. Det �r ett sannskyldigt n�je att dyka ner i denna ordskatt och k�nna igen sig och vidga sitt kunnande, allrahelst som Oscarsson i sina orf�rklaringar speglar j�mtarnas liv i alla former.
H�r finns sagor, till exempel om hur Gammalsjul satte �gon p� h�stens kn�n. H�r finns matrecept, beskrivningar av s�dd och sk�rd, livet i koja och bustugu, hur man rensar korn och sp�r v�der. Det etnografiska v�rdet kan inte �verskattas och g�r l�sningen lustfylld.
Den som l�ser prosa och poesi p� j�mtska har god anv�ndning av ordboken. Hur ska man annars begripa vad tessman �r f�r n�nting?

Tr�nderna �r nyfikna p� ordboken f�r att d�r se det norska inslaget och tolkningarna. J�mtskan �r ingen norsk dialekt - men h�r till det v�stnordiska spr�komr�det.
G�r man till det j�mtl�ndska diplomatariet - som vi f�r hoppas blir kvar p� landsarkivet i �stersund - �r det fortfarande en �ppen fr�ga i vilken utstr�ckning skrivarna �terger j�mtska ord och v�ndningar.
Oscarssons ordbok kan vara till god hj�lp vid identifieringen. Ett exempel: I ett brev fr�n 1345 kallas en viss myr f�r kiellmyr. Det l�ter svenskt. I ett annat samtida brev kallas samma myr f�r kiala myra. Det l�ter mer autentiskt j�mtskt. Ordboken tar upp formen kjaela, den obebodda skogsmarken. �n i dag talar vi om Gr�bbk�ln mellan Berg och Hack�s.

Stavningen
Ett problem i ordboken �r att uppgiftsl�mnarna ibland gett en stavning som f�rsv�rar tolkningen. Stoets efterb�rd heter folab�ljen. En Kallbo stavade f�rsb�ljen. Och s� �r stavningen i Ordboken. S�dana misstag �r oundvikliga eftersom principen �r att f�lja uppgiftsl�mnaren. J�mtskan vetter �t olika h�ll. Vattenp�l heter lok och �r detsamma som skotskans loch. Groda heter frosk och �r detsamma som engelskans frog och tyskans frosch. Lakritsst�ngen triakel �ts i England som treacle.
Jag sov en natt i en stuga vid �vreoldsj�n. Innan jag �nnu vaknat rycktes d�rren upp. D�r stod en same. Han m�tte ha sett att jag blev h�pen, s� f�r att lugna mig sade han: "Mytje �ma i fj�llet." Det dr�jde ett tag innan jag begrep att han syftade p� all mask som kr�p p� bj�rkl�vet - och kanske ocks� p� s�dana utb�lingar vilka i likhet med mig drog omkring vid Lappluvan och Duvegaise.
Hade jag haft Bo Oscarssons ordbok hade jag p� stunden blivit upplyst: "�ma - larv, fj�rilslarv". Alla b�de inflyttade och inf�dda som har intresse f�r j�mtskan och d�rmed f�r j�mtarnas liv och leverne har anldening att vara glada i dag. Synd att inte Berta Hansson och Elsa Wall�n hann vara med. Boken �r en sann guldgruva. Och Bo Oscarsson - rent makalaus.

Carl-G�ran Ekerwald

Orlboka
Ordbok �ver jamskan
Bo Oscarsson
F�rlaget Jengel

Chefredakt�ren i �stersunds-Posten H�kan Larsson 2/4 -01:

St�rker jamskan
– Efter snart 13 �r i J�mtland har jag b�rjat f�rst� en del av Republikens eget tungom�l, inte minst genom att lyssna p� Bo Oscarssons och Mats Hurtigs "P� reine jamska" i Radio J�mtland.
Nu finns ocks� en spr�klig guldgruva p� pr�nt, n�mligen "Orlboka, ordbok �ver jamskan" (Jengel), d�r Bo Oscarsson sammanst�llt ungef�r 25 000 jamska ord med h�nvisningar och f�rklaringar i ett 520 sidor tjockt praktverk. H�r kan �ven en sm�l�nning i exil som jag finna mycket av spr�kligt och kulturhistoriskt v�rde.

Kulturinsats Bo Oscarsson, med r�tterna i Asp�s, har l�nge aktivt arbetat f�r att h�lla modersm�let levande och sedan 17 juni 1997 har han arbetet med att sammanst�lla ordboken. Resultatet �r en v�rdefull kulturinsats av stort l�ngsiktigt v�rde.

"N�r f�rlossningen nu �r �ver k�nns det fantastiskt", sa den stolte f�rl�ggaren Torbj�rn Junhov vid Orlbokas "release-party" p� Hov i fredags. F�rfattare Bo var naturligtvis minst lika stolt och f�rfattarinnan Berta Magnusson utropade honom som en "enorm resurs i det inre st�domr�det". Berta, som ocks� g�r stora insatser f�r jamskan och den jamska kulturen, fick f�r �vrigt i l�rdags J�mtlandscenterns kulturpris f�r sina insatser vid distriktsst�mman i �stersund.

Bestseller som h�ller
Att det finns stort intresse f�r Orlboka r�der ingen tvekan om. N�r jag tr�ffade f�rfattaren p� l�rdagseftermiddagen kunde han glatt ber�tta att han signerat hela 92 exemplar av Orlboka p� ett par timmar hos H�benettes bokhandel. Ingen d�lig start p� f�rs�ljningen.
Orlboka har f�ruts�ttningar att bli en l�nglivad bestseller. Dessutom kan vi v�nta oss nya alster p� spr�komr�det fr�n Bo Oscarsson. N�rmast p� programmet st�r en bok om 1700-talsjamskan.

H�kan Larsson

Kulturredakt�ren i L�nstidningen Lo Rindberg 31/3 -01:

Jamskans v�nner. F�rfattaren Bo Oscarsson och f�rl�ggaren Torbj�rn
Junhov visar stolta upp det f�rsta exemplaret av den efterl�ngtade
ordboken �ver jamskan - Orlboka kallad. H�r finns nu 25.000 jamska
ord med f�rklaringar och k�llh�nvisningar samlade.
FOTO: JAN ANDERSSON LT

Bo Oscarsson har samlat 25 000 jamska ord i efterl�ngtad ordbok
Men jamska e �nd�n modersm�le f�r den, som e n �kta jamt. S�j, ski mae latt� f� f�rgl�mes! - Nu sp�r je riktut allvursamt. Med denna strof ur dikten "Modersm�le" fr�n Erik �cke Olssons f�rsta samling p� jamska 1888 inleder Bo Oscarsson sin l�nge emotsedda ordbok �ver jamskan. Nu �r den klar, Orlboka, efter fyra �rs heltidsarbete, och Bo Oscarsson kan �tminstone tillf�lligt pusta ut. I sitt f�rord antyder han att det �nnu finns mycket att g�ra av f�rdjupning och forskning i det jamtska spr�ket, men projektet Orlboka �r i alla fall i hamn.

�CKES INLEDNINGSSTROF har nog verkat som ett uppfordrande motto f�r Oscarsson, som arbetat med att bevara jamskan som b�de skrift- och talspr�k i ett par decennier, inte minst genom sina m�nga studiecirklar.
Sedan 1997 har han dock varit heltidsengagerad med Orlboka, och att ha lyckats genomf�ra detta omfattande projekt �r naturligtvis ett storverk. Orlboka bygger p� ett 70-tal ordlistor med totalt 75.000 ord fr�n en tidsperiod omfattande 300 �r. �ldst av dessa ordlistor �r den som Abraham Burman - Fale Burmans farfar - uppr�ttade 1715. Men det finns ytterligare tio ordlistor �ver jamskan fr�n 1700-talet och intressantast, enligt Oscarsson, �r Abraham Agerbergs fr�n 1794-98.

DE ALLRA SENASTE av ordb�ckerna �ver jamskan �r Ragnar Ohlsons En bok om j�mtskan omfattande 1.000 ord och D� gl�m fell int jamska fr�n 1986 med 1.500 ord. (Ordet j�mtska anser Oscarsson f�r �vrigt vara en f�rsvenskad form och sj�lv har han konsekvent alltid anv�nt den genuina formen jamska). Oscarsson har ocks� tillf�rt ord fr�n gamla norska ordlistor, eftersom vi vet att m�nga gamla ord i jamskan kommer fr�n norskan.
Av alla dessa 75.000 ord har Oscarsson k�rt 62.000 ord och bel�gg i en databas f�r att extrahera 25.000 jamska ord f�r Orlboka. Alltifr�n aal (kupa potatis), adorme (avsvimmad) och agasamt (respektingivande) till �ft (arbetspass), �lja (skidbinning) och �mleie (ytligt).

1993 UTS�G Heimbygdas spr�kkommitt� en grupp, Akademien f�r jamska, best�ende av Berta Magnusson, Bodil Bergner och Bo Oscarsson, som skulle utarbeta stavningsregler f�r jamskan och dessa har nu till�mpats i Orlboka. Det jamtska alfabetet har 23 bokst�ver plus tv� specialtecken ae och �. Bokst�verna c,q,w,x och z saknas helt.
Huvudsyftet med ordboksprojektet har f�rst�s varit att presentera det jamtska ordf�rr�det, men den drygt 500 sidor omfattande Orlboka ger ocks� utrymme f�r b�de stavningsregler, korta biografier �ver jamskans egna f�rfattare, kommentarer till n�gra av ordlistorna och en kortfattad "grammatik at jamsken" med ordklasserna sakorla (substantiv), gjaeraorla (verb), h�rreorla (adjektiv), h�rstn�rstorla (adverb), h�kkenereorla (pronomen), binnihoporla (konjunktioner), frammaf�rorla (prepositioner), nufferorla (r�kneord) och h�jorla (interjektioner).

OAVSETT VAD SOM h�nder med jamskan i framtiden - vi blir ju allt f�rre j�mtar och risken �r uppenbar att allt f�rre ocks� kommer att tala n�gon av de dialekter som h�nf�rs under jamskan - s� �r det viktigt att denna ordbok tagits fram. Det �r viktigt att orden och det historiska sammanhanget bevaras. F�rhoppningsvis ska Orlboka �ven bidra till att st�rka den regionala identiteten.

Bo Oscarsson har med sin ordbok �ver jamskan gjort en enast�ende insats och lite av �ran ska ocks� tillfalla Torbj�rn Junhov, som med sitt j�mtl�ndska f�rlag Jengel sett till att orlboka blivit just den bok som nu ligger p� bokhandelsdiskarna och kan distribueras till jamskans alla v�nner.

LO RINDBERG

Ur officiellt brev till EU:s jordbruksministrar p� bes�k i �stersund;

"Sj�lvklart skriver jag denna v�lkomsth�lsning p� svenska. Det �r ju ett officiellt EU-spr�k, en status som jamskan �nnu inte uppn�tt. Men det kanske blir �ndring nu n�r Bo Oscarsson har kommit ut med Orlboka, ett EU-st�tt praktverk p� 500 sidor och 25.000 ord och f�rklaringar.
Under ministerm�tet blir det ingen tolkning till och fr�n jamska, men jag kan f�rs�kra er att ni kommer att f� stifta bekantskap med b�de st�rsan, stutar, mylhta och mese."

Margareta Winberg, jordbruksminister

Sundsvalls Tidning 23/4 -01, kulturkr�nik�r Kjell Albin Abrahamsson:

Efterl�ngtad ordbok �ver jamskan, ett arbetsspr�k

Bo Oscarsson: Orlboka. Ordbok �ver jamskan.
Jengel. F�rlaget f�r Jemtlandica

F�r vanligt folk �r en dialekt helt enkelt en lokal variant av ett spr�k. F�r spr�kforskare �r det inte lika enkelt. Vad som skiljer ett spr�k fr�n en dialekt �r en omtvistad och kontroversiell fr�ga. Den b�sta definition som jag personligen k�nner lyder: av en dialekt blir ett spr�k om den har en arm� bakom sig. Allts�, �r landet (omr�det, regionen) tillr�ckligt starkt s� upph�jer den sin dialekt till ett spr�k.

I v�ra dagar kr�vs inte ens en egen arm�, det g�r lika bra med soldater fr�n Nato och FN, Kfor och Sfor och allt vad de heter. Av serbo-kroatiskan blev serbiska, kroatiska, bosniska och makedonska. Nu v�ntar vi med sp�nning p� n�r montenegrinska f�rklaras vara ett spr�k.
Men Balkan �r inte bara ett intressant exempel p� hur spr�k uppst�r utan ocks� hur spr�k tilldelas av omv�rlden f�r att just st�rka landets identitet. Bland alla mina ordb�cker och lexika finns en tidig bosnisk-svensk och svensk-bosnisk ordbok utgiven av - svenska arm�n. Den svenska f�rsvarsmakten blev d�rmed internationellt f�rst med att s�tta punkt f�r en kontroversiell och segdragen spr�kstrid: bosniska �r ett spr�k, inte en dialekt. R�ttning i ledet.

Som barn och ton�ring minns jag hur mina f�r�ldrar i timmar kunde diskutera hur m�rkligt folk talade i den andres/andras hembygd. Mamma kom fr�n Alsen, pappa fr�n Hack�s. Mellan dessa b�da j�mtl�ndska orter �r det 60 kilometer. Av mina f�r�ldrars diskussioner l�t det som om �tminstone en av dem h�rstammade fr�n Mars. T�nk s� konstigt, s� m�rkligt, s�ger ni s� hos er!?

Nu finns �ntligen en j�mtl�ndsk ordbok som inte hade kunnat bil�gga krigen p� Balkan men v�l m�nga middagsstrider i mitt barndomshem. Den vackra tegelstenen p� 520 sidor heter Orlboka, underrubriken lyder Ordbok �ver jamskan (inte j�mtska som �r den f�rsvenskade formen). F�r f�rsta g�ngen presenteras nu en ordlista med �ver tjugofemtusen ord och bel�gg. Den �ldsta ordlistan som refereras till �r Abraham Burmans ordlista fr�n 1715, den yngsta �r fr�n i �r. Med alla dessa ordlistor fr�n fyra �rhundraden sl�s man av hur stabilt och op�verkat det j�mtl�ndska spr�ket �r av tidens f�r�ndringar.

Det kr�vs naturligtvis en g�rjamt, en �kta j�mte, f�r att ensam ro iland ett projekt som detta trots sn�lbl�st och kallgrin. Mannen som i �ratal samlat och transporterat detta j�ttelika kulturlass heter Bo Oscarsson. Att vara jamte betyder att vara uth�llig, Oscarsson �r en kulturinstitution v�rd all heder. Naturligtvis finns flera k�mpar som Oscarsson. H�r b�r n�mnas spr�kforskaren Bodil Bergner, f�rfattaren Berta Magnusson och �ven f�rl�ggaren Torbj�rn Junhov. Men f�r dagen l�ter vi ber�mmelsens sol skina och f�rhoppningsvis �ven stipendierna regna �ver Bo Oscarsson, stolt som en fura �ver sitt ursprung och seg som en fj�llbj�rk i kampen f�r den j�mtl�ndska kulturen.

Bo Oscarsson till�gnar sin bok minnet av f�r�ldrarna som l�rde honom modersm�let jamska. F�r Oscarsson �r jamska det regionala spr�ket i J�mtland som i sin tur best�r av sinsemellan flera olika dialekter. �ven om inte alla spr�kforskare st�ller upp p� det p�st�endet tvingas de erk�nna jamskans m�nga s�rdrag.

Jamskan �r ett klangfullt spr�k eftersom det beh�llit de diftonger som f�rsvunnit ur svenskan. P� jamska finns inte mindre �n fyra diftonger. Dubbelbetoningen av b�de substantiv och verb �r ett annat m�rkligt fenomen. De komplicerade b�jningsformerna p�minner om ryskans. N�gra grammatiska egenheter �r den flitiga anv�ndningen av dativ. Precis som i tyskan kan en och samma preposition styra dativ vid befintlighet och ackusativ vid riktning, till exempel baka (bakom). Genitiv-s saknas i jamskan. Ett enkelt uttryckt som Pers bil m�ste d�rf�r uttryckas med possesivt pronomen: Biln hans Pe. I motsats till rikssvenskan saknas realgenus i jamskan. N�r (bildade) svenskar skiljer mellan var och vart finns p� jamska bara ett ord: h�rst. Adjektiv b�js svagt: gammal, gamlar, gamlest. Siffror mellan 1 - 12 b�js i best�md form.

Ett sista grammatiskt p�pekande �r att verbformen passiv saknas i jamskan. Det �r symboliskt. Vad som sl�r mig vid l�sningen av Orlboka �r just det j�mtl�ndska spr�kets intima sammanfl�tning med arbete. Livet �r arbete. Och den vecka som det lejda folket var ledigt fick namnet dauv�k�, d�dsvecka. Frivilligt arbete heter donen och de som lurades att arbeta utan ers�ttning fick dra veiva. F�r arbetsamt folk finns m�nga vackra ord som hev och hissu. En person som inte duger till mycket arbete f�r heta kn�tameis. Och de riktigt arbetsskygga, de som hellre b�nkar sig vid spisen, kallas askfis. Trots detta eviga slit och sl�p i sitt anletes svett �r det h�pnadsv�ckande hur s�llan jamskan �r r�tt eller vulg�rt. De va kusn� lyder ett vanligt kraftuttryck. Svordomarna �r oskyldiga, n�stan urskuldande lindriga: f�rsken, h�nken, sabels, tr�mmeta, j�merstan, toge.

En ordbok �r en skattkammare. Jag blir p�mind om allt jag gl�mt, eller aldrig kunnat: bl�rakster - efterr�fsningen vid h�sl�tter, bynnes - boskap som stirrar stint, gjeren - morgontidig . En ordbok som denna �r ocks� kulturhistoria, folktro, bondepraktiga. Helt enkelt livsviktig f�r alla som vill att denna m�rkliga kulturbygd ska leva vidare. Det �r min fasta �vertygelse att Orlboka kommer att st�rka den regionala identiteten och d�rmed kommer j�mtarna att mer v�ga �ppna sig mot Europa.

KJELL ALBIN ABRAHAMSON

Artikelf�rfattaren �r utrikeskorrespondent p� Sveriges Radio
och sedan 1995 Republiken J�mtlands utrikesminister.