enhorningen.net

�bo Svenska Teater: The Rocky Horror Show

[Tillbaka till Enh�rningens huvudsida]


18.4-18.5.2002


Regi och koreografi: Markku Nenonen
Manus: Richard O'Brien; �vers�ttning: Harriet Nylund.
Scenografi: Pirjo Liiri-Majava
Ljusdesigner: Ville Konttinen
Dr�ktdesigner: Jaana Kurttila
I huvudrollerna: Lasse Fagerstr�m, Pirkko Mannola, Markku Nylander, Monica Nyman, Risto Peltonen, Venla Suominen, Joachim Thiblin, Sofia T�rnqvist, Jerry Wahlforss, Marika Westerling
och Bror �sterlund.
L�ngd: ca 2 timmar (inkl. paus)
Pj�sens webbsida finns p� http://www.abo.fi/teater/Rocky.htm
Andra intressanta Rocky-webbplatser �r t.ex: http://www.rockyhorror.co.uk (teaterproduktionens officiella webbsidor), http://www.rockyhorror.com (filmens officiella webbsidor) och http://www.rockyhorror.org/faq/ (en fansida med en utm�rkt Rocky-FAQ).

The Rocky Horror Show �r en institution, ett fenomen och s� kult som n�got bara kan vara. Att g�ra en svensk version av Rocky �r ingen enkel uppgift. Eftersom Rocky-fenomenet har en minst lika h�ngiven fanskara som Sagan om ringen eller Stj�rnornas krig och eftersom Rocky �nd� fr�mst �r k�nd p� engelska har �bo Svenska Teater tagit en rej�l risk med sin produktion. Den risken var dock v�l v�rd att ta. �ST:s Rocky �r n�rmast en fulltr�ff som torde tillfredst�lla �ven den h�rdaste Rockyfanens �nskan, samt skapa en hel skara nya fans av oskuldspubliken (efter att de klarat av den f�rsta Rockyshocken).

Vaf�ren Rocky?!
The Rocky Horror Show �r en musikal som skapades av Richard O'Brien. Pj�sen fick sin premi�r i en liten teater i London den 19 juni 1973. Den lilla rockmusikalen om de utomjordiska transvestiterna som kapar det unga korrekta paret Brad & Janet blev en hit. Rockmusikalen, som samtidigit var en parodi p� musikaler, d�liga science fiction-filmer, politisk korrekthet och det mesta, v�xte ut ur sin lilla teater och ur flere st�rre teatrar. The Rocky Horror Show blev s� om�ttligt popul�r att den ursprungliga upps�ttningen gick i flere �r innan den lades ner 13.9.1980.
   Redan 1976 gjordes det en filmversion av Rocky, med namnet The Rocky Horror Picture Show. Filmen hade delvis samma bes�ttning som originalupps�ttningen p� teater, men den floppade totalt i Storbritannien. I USA, d�r teaterversionen aldrig blev n�gon enorm succe, fick filmversionen dock snart luft under vingarna. The Rocky Horror Picture Show blev kultfilmernas kultflm och i det h�r skedet f�ddes det verkliga Rocky-fenomenet. Filmfansen hittade n�mligen p� att leva med i filmens h�ndelser. F�rst hittade man p� klyftiga kommentarer som man kunde ropa under filmen, senare blev det hela �n mer interaktivt. Vid regnscenerna sprutade man vatten och tog skydd under tidningar, precis som Brad och Janet i filmen. Man kastade ris under br�lloppsscenen och till slut kl�dde man sig �ven som sina favoritkarakt�rer.
   S� sm�ningom spred sig denna interaktivitet �ven till teaterversionen.

Rocky p� �ST
Musiken i Rocky �r A och O. S� l�nge som musiken spelas bra kan man f�rl�ta en hel del. �ST:s band g�r ett fint jobb i att tolka de (f�r oss som sett Rocky f�rr) ack s� klassiska rockl�tarna. Med bandets presentation som grund kunde man nog f�rl�ta en hel del, men sist och slutligen �r det inte mycket som �bo Svenska Teaterns Rocky skulle beh�va f�rl�tas f�r.
   Undertecknad s�g Rocky p� �ST:s andra f�rhandsvinsing 17.4. Det st�rsta problemet med f�revisningen var ljudtekniskt. Antingen hade ljudet mixats helt �t skogen eller s� hade teatern st�rre problem med sin ljudanl�ggning. Det var n�mligen tidvis fruktansv�rt sv�rt att f� reda p� vad folk egentligen sj�ng. D� bara en person sj�ng var det inga st�rre problem, speciellt om s�ngaren r�kade vara t.ex. Markku Nylander (Frank N. Furter) eller Marika Westerling (Janet Weiss), som b�da har otroligt fina s�ngr�ster. Men genast d� flere personer sj�ng samtidigt blev det hela till en enda ljudsoppa. Speciellt d�ligt gick det f�r en av showens b�sta s�nger, Eddies (Bror �sterlund) Whatever Happened to Saturday Night, eller Heta pl�ttar, som den heter i �boversionen. Personligen tyckte jag att �sterlunds Eddie inte var tillr�ckligt medryckande (j�mf�rt med filmversionens Meatloaf har �sterlund inte en chans), och saken gjordes inte b�ttre av att hans s�ngr�st inte h�rdes egentligen alls.
   Egentligen var detta ljudtekniska miss�de det enda stora minuset i produktionen, och teknik kan ju alltid fixas. Undertecknad fick faktiskt senare h�ra av teaterns informat�r att det verkligen varit tekniska problem med ljudanl�ggningen under f�rhandsvisningen. Ni som g�r och se p� f�rest�llningen torde allts� inte st�ta p� samma problem.
   Rockys �boversion �r �versatt av Harriet Nylund. Hon har tacklat ett sv�rt �mne och klarat av det riktigt hyggligt. Nylund har valt att l�mna vissa sm� snuttar p� engelska, vilket jag inte anser vara den b�sta l�sningen, men egentligen �r det h�r ju fr�gan om smaksaker.
   Jag tycker att Nylund kunde ha tagit st�rre friheter med texten p� de st�llen d�r hon inte hittat p� n�gon exakt svensk motsvarighet. Eftersom Rocky gjordes p� svenska ser jag ingen orsak till att spara n�gra engelska uttryck bara f�r att de �r n�gonslags Rocky-ikoner. Fansen vet ju �nd� hur dialogen g�r p� engelska och kan lyssna p� den ursprungliga dialogen i sina huvuden ifall de vill. F�r dem som inte k�nner till Rocky fr�n f�rut har de engelska snuttarna inte en desto st�rre slagkraft �n samma texter skulle ha p� svenska. V�gar man inte k�ra �ver den engelska texten kunde man ju lika bra ha hela pj�sen p� engelska.
   Ett litet exempel: Den enklaste interaktivitetsformen i Rocky �r att man ropar "slut" eller "asshole" d� huvudparets (Janet & Brad) namn n�mns. Janets "slut" har blivit blir slampa p� svenska, men Brads "asshole" har l�mnats o�versatt. Varf�r kunde man inte lika v�l ha anv�nt det rej�lt svensk ordet arslet i st�llet? Men som sagt, det h�r �r ju bara petitesser och smaksaker.
   Scenografin, ljuss�ttningen, dr�kterna och koreografierna var en fr�jd f�r �gat! Likas� sk�despelarprestationerna. Av de st�rre rollerna var det bara �sterlunds Eddie och Venla Suominens Columbia, som inte riktigt f�ll mig i smaken. �sterlund passade avsev�rt b�ttre i rollen som den f�rn�mnde, men aningen excentriske, vetenskapsmannen doktor Everett Scott, som dyker upp under andra akten. Suominen � sin sida s�g nog ut som Columbia och hade vid r�tta �g�nblick en lika pipig r�st som sin filmmotsvarighet, men av n�gon anledning tyckte jag inte att hon hade riktigt tillr�ckligt med karisma f�r rollen. Eller kanske jag bara saknade filmens steppande Columbia, eller kanske det hela l�g p� ett mycket personligare plan och jag st�tte helt enkelt emot Suominens finsk-rikssvenska accent. I s�fall var det ju helt och h�llet mitt personliga problem.
   Om de h�r tv� inte riktigt var det jag var ute efter var resten av huvudrollsinnehavarna desto b�ttre. Monica Nymans farligt skr�mmande allvarliga ber�ttare, Joachim Thibblins kantiga Brad "Arslet!" Majors [Se, det fungerar hur bra som helst.] och Marika Westerlings absolut fantastiska Janet "Slampa!" Weiss[ssssss]. Lasse Fagerstr�m g�r en Riff Raff som sj�lvaste Richard O'Brien s�kert skulle vara stolt �ver (O'Brien spelade samma roll b�de i ursprungsupplagan och i filmversionen) och Pirkko Mannola �r en alldeles otrolig Magenta! Mannola lyckas faktiskt stj�la showen flera g�nger �ven i scener d�r hon inte ens st�r i rampljuset. Speciellt bra var ocks� Jerry Wahlforss' som Rocky. Han g�r rollen faktiskt mycket mer levande och roligare �n den �r i filmversionen. Som sockret p� botten har vi d� Markku Nylanders Frank N. Furter. Vad skall man s�ga. Fr�n f�rsta �gonblicket d� Nylander �ppnar sin mun �r det klart: �ST kunde inte ha f�tt en b�ttre Frank. Nylanders r�st �r otrolig d� han pressar den fr�n en l�g �vertygande bas till de h�gsta pipen. Vad Nylander s�ger eller sjunger har man d� inga problem att uppfatta, ljudtekniska problem eller ej. Redan r�sten skulle ha gjort susen, men l�gg till en mycket karismatisk och uttrycksfull scenprestation och saken �r klar. Utan en �vertygande Frank rasar vilken som helst Rocky-produktion samman, Nylander har lyckats skapa en Frank som kanske inte �r lika sexig som Tim Currys version, men som inte beh�ver vara det d� Nylanders Frank st�r p� egna meriter minst i j�mnh�jd med Currys. V�nta bara d� ni ser Nylanders Frank g�ra sin sista stora entr� i en paljettprydd aftonkl�nning. Vilken syn!

Hur var det med interaktiviteten d�?
Visst �r �ST:s Rocky n�stan lika interaktiv som filmen. K�per man programbladet f�r man med det viktigaste: en tidning att skydda sig undan regnet, konfetti, WC-papper och ett spelkort. Hittar man dessutom p� en klurig kommentar kan man ropa den under en l�mpligt tyst stund.
   Men visst finns det vissa problem med interaktiviteten ocks�. Tag till exempel spelkortet. �ST:s Rocky-bruksanvisningar ber�ttar att man skall kasta sitt spelkort d� Frank sjunger "Jag tar farv�l". Javisst kan man kasta sitt kort d�, men var �r po�ngen med det hela. St�rsta id�n med interaktiviteten i Rocky �r ju att publikens reaktioner har n�got att g�ra med h�ndelserna p� scen. Att kasta konfetti eller ris under en br�lloppsscen �r klart, men vad har kort med Franks s�ng att g�ra? P� engelska l�ter s�ngtexten "cards for sorrow, cards for pain" och d� �r det ju en rolig id� att sl�nga spelkort, men den svenska s�ngen hade v�l inga kort(ord)lekar.
   Det skulle allts� g�lla att hitta p� nya aktiviteter i st�llet f�r att f�lja slaviskt det som fungerar p� engelska. H�r st�ter vi d� p� ett mindre problem: F�r att kunna hitta p� n�got m�ste man k�nna till pj�sen och det kan man ju inte g�ra p� f�rhand. Du kan ha sett Rocky-filmen femtioelva g�nger, men har du inte sett �ST:s Rocky en enda g�ng kan du ju inte p� f�rhand veta n�r man kunde g�ra eller ropa n�got. Detta problem kunde man ju l�sa p� olika s�tt: Teatern kunde s�lja n�gotslags seriebiljetter (typ se fem f�rest�llningar till priset av fyra) f�r att locka folk att se pj�sen flere g�nger. En annan, klart enklare l�sning, skulle vara att l�gga pj�sens svenska manus upp p� teaterns webbsidor. D� kunde man i lugn och ro l�sa igenom manuset och fundera ut lustiga kommentarer (detta skulle d� kr�va att alla dramatiska pauser etc. tysta stunder skulle vara utm�rkta i manuset).
   I vilket fall som helst �r det ju sv�rt att h�lla p� med interaktivitet d� man ser pj�sen f�rsta g�ngen. D� vill man ju se hur just den h�r versionen av Rocky egentligen �r utan att hela tiden f�rs�ka minnas n�r man skall s�ga "slampa" och n�r man skall sl�nga konfetti.
   Nu f�r vi d� allts� bara hoppas att �bo Svenska Teater kommer att visa The Rocky Horror Show l�nge, l�nge. Desto l�ngre pj�sen g�r desto s�krare f�r vi riktiga fungerande svenska mellankommentarer och andra publikaktiviteter.

[Rocky Horror Show p� �ST.]

Frank (Markku Nylander) och Janet (Marika Westerling).

-Ben Roimola- 19.4.2002
Vill du recensera n�got f�r Enh�rningen,
eller vill du kommentera Enh�rningens www-sidor?
Klicka i s�fall h�r.


[Tillbaka till N�th�rningen]