Norrala test

Familjer i Norrala

Av Urban Sikeborg, Sollentuna (mars 2010)

■ Har du anor från Norrala i södra Hälsingland är chansen god att du i denna nätdatabas hittar åtminstone några av dina äldre släktingar.

Familjer i Norrala är långt ifrån färdig, men den innehåller redan i sin nuvarande version drygt 10.000 personer med direkt eller indirekt anknytning till Norrala - från slutet av 1600-talet och framåt till åtminstone 1800-talets första decennium. Förutom infödda Norralabor dyker här också upp åtskilliga personer från närliggande socknar och landskap.

Utöver att du kan söka och bläddra i databasen här på Rötter, kan du också ladda ner den som gedcom-fil och granska materialet i ditt släktforskarprogram.

Gå till databasen Familjer i Norrala här!

Men innan du använder databasen första gången, läs igenom detta:

Syftet med databasen

Om källorna och källredovisningen

Förändringar sedan förra versionen

Namnsökningar

Om du hittar eller inte hittar en sökt person

Specialtecken och förkortningar som används i databasen

Förändringar sedan förra versionen

Meddela kompletteringar och rättelser

Hur du får använda uppgifterna

Norrala i olika historiska indelningar

Ladda ned databasen som gedcom-fil!

Syftet med databasen

■ Många släkttavlor och sockengenealogier påminner om telefonkataloger. De uppgifter som presenteras brukar vara hårt komprimerade och utgallrade. Ofta saknas det information som gör att utomstående kan bedöma trovärdigheten i materialet utan tidsödande källforskning. Jag ställde en gång följande två frågor på Anbytarforum: Varför är det fortfarande inte självklart att jag som släktforskare anger utifrån vilka källor och resonemang jag kommit fram till en uppgift? Varför kan jag lägga det moraliska ansvaret på andra att försöka göra om och verifiera mitt arbete om jag kan ge dem en möjlighet att bedöma trovärdigheten i mina slutsatser direkt? Mitt syfte med Familjer i Norrala varit att skapa en helt »genomskinlig« databas, med utförliga transkriptioner och excerpter, källhänvisningar för alla uppgifter och redogörelser för de indicier som ligger bakom alla uppgifter som är baserade på sannolikhetsresonemang. Tanken har varit att andra med bättre förstånd därigenom självständigt ska kunna bedöma om mina slutsatser är hållbara och kunna använda materialet på olika sätt utan att behöva upprepa forskningarna, något som alla vet är i praktiken omöjligt. Och jag har märkt att databasen också kan fungera så. Från det att den första versionen publicerades på RÖTTER för tio år sedan har jag fått många berikande kontakter med andra fritidsforskare som bidragit med kompletteringar, som ifrågasatt förhastade slutsatser, och som gett värdefulla hänvisningar till andra källor och forskare.

Familjer i Norrala innehåller nu i runda tal närmare 12.200 personer, 3.150 familjer, 1.850 platser, 44.000 händelser och 26.500 kompletterande noteringar till sådana händelser. Den samlade textmassan uppgår till omkring 3,6 miljoner ord eller 9.000 A4-sidor (efter att alla manuella sidbrytningar har tagits bort). Det innebär att Familjer i Norrala är ett av de största personhistoriska arbetena för Hälsinglands del. En observation som först kanske verkar paradoxal blir uppenbar med varje arbete i den här omfattningen. Så fort man tar med fler uppgifter och transkriptioner så blir också bilden av personen skev, eftersom de uppgifter vi får i källorna redan har filtrerats genom någon annans värderingar och världsuppfattning. Det gäller i synnerhet om man som jag hittills utgått från kyrkböcker och domböcker. Man kan jämföra det med om de enda källor om oss som stod eftervärlden till buds skulle vara sjukjournaler och utdrag ur det svenska brottsregistret: vi skulle framstå som en generation av döende brottslingar. Kyrkböckerna innehåller många moraliska omdömen, men vad som då sågs som moral överensstämmer inte med vår tids. Dödsnotisernas positiva inslag betonar saktmodighet, stillsamhet, hederlighet och kristlighet; så många sockenbor kan tidvis få sådana omdömen i olika kombinationer att man får intryck av att närapå hela socknen bestod av helgon. Men få av dessa återspeglar egentligen den berördes personlighet. Så ta sådana värdeomdömen med en god nypa salt och kittlas inte av de kyrkliga och rättsliga källornas kommentarer om tillkortakommanden. Det är trots allt inte svårt att vara hederlig och kristlig enligt tidens normer och ändå vara helt outhärdlig som medmänniska – det är ju sällan den som snörper på munnen mest som det är roligast att umgås med.

Jag har i denna nätversion och i den bifogade gedcom-filen tagit bort alla nu levande personer, med undantag av ett par fall där vederbörande själv gett sitt tillstånd till publicering, enligt Personuppgiftslagen. Om du själv skulle upptäcka att uppgifter rörande nutida personer trots detta finns med i databasen, kontakta mig.

Om källorna och källredovisningen

■ Familjer i Norrala bygger till allra största delen på samtida källor. (Några få uppgifter är hämtade från den forskning jag gjorde för ett tjugotal år sedan och har ännu inte dubbelkontrollerats. Jag har för dem uttryckligen angett att de är från mina äldre genealogier och därför bör verifieras igen i källmaterialet.) Uppgifterna är strukturerade som händelser för varje person. Grundhändelser enligt den internationella standarden för släktforskarprogram, gedcom, är Födsel, Dop, Konfirmation, Bosatt, Emigration (som jag också använt i betydelsen utflyttning), Immigration (också använt i betydelsen inflyttning), Begravning, Testamente och Bouppteckning. Utöver dessa har jag skapat ett stort antal egna personliga händelser utifrån varje yrkeskategori men även händelser som Arvstvist, Fattigunderstöd, Utomäktenskaplig förbindelse och Övrigt tingsärende, för att nämna några. Jag har avsiktligt lagt upp mina forskningsresultat så att de kan användas som underlag inte bara för fritidsforskare utan också för undersökningar av sociologisk och demografisk art: social skiktning och släktnätverk, yrkesval, namnuppkallelse, fadderskapsseder, hemmansbildning, statistiska data och liknande.

Jag har som underlag främst använt följande källor:

1. Norrala C:1

Detta är den äldsta ministerialboken över födda/döpta, vigda samt döda/begravna för Norrala. Den upprättades omkring 1688–1689 i samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft och sträcker sig fram till omkring 1707. Denna kyrkbok är liksom de två följande uppställd dels topografiskt, dels ämnesmässigt. Har man inte en klar uppfattning om var man ska leta i dessa ministerialböcker har man därför i regel ett långvarigt sökande framför sig.

Den topografiska avdelningen gäller enbart böndernas hemman. Varje hemman har ett eget uppslag, där bondens namn står överst på hemmansföreståndarens plats. Alla uppgifter om födda, gifta och avlidna på hemmanet har därefter skrivits in på uppslaget. Tanken var god men systemet var inte helt lyckat. I vissa familjer hände alltför mycket för att det skulle få plats på ett uppslag och uppgifterna »spillde« därför över på andra tillgängliga uppslag. Följden blev att kyrkboken till slut blev svår att hitta i och att uppställningen delvis havererade. Ordningen mellan hemmanen är dessutom inkonsekvent; den följer delvis roteordningen, delvis är den alfabetiskt styrd. Just för böndernas familjer har prästen – den Norralafödde Laurentius Jacobi Norelius – visat en förvånande ambition genom att föra in dopnotiser för de barn som tidigare fötts inom respektive familj före 1688. (Det anges uttryckligen i en kommentar på f. 84v.) Uppgifterna lämnades förstås av respektive föräldrar, men de bör alltså betraktas som andrahandskällor. Därefter följer en särskild avdelning för båtsmansfolk, hantverkare och andra obesuttna om vartannat, där prästen har försökt att gruppera notiserna för varje familj.

När man granskar uppgifterna närmare står det klart att åtskilliga notiser om födda, vigda och döda aldrig förts in. De obesuttna tycks ha blivit särskilt styvmoderligt behandlade. Åren kring 1705 och 1706 upphör nästan registreringen helt, med bara en handfull införda notiser, eftersom kyrkoherden är åldrig och sjuk. Det innebär att det förhållande att en person inte nämns som född, gift eller avliden i C:1 vid denna tid alltså inte säger så mycket.

Norrala C:1 är delvis skadad. För de fyra hemmanen i byn Ale finns numera bara två korta personnotiser kvar, eftersom de inledande sidorna förkommit. Uppslaget för Borg nr 2 saknas också helt och återfanns kanske på någon av de nu försvunna sidorna 289–356. (Att dessa inte enbart är tomma sidor framgår av en hänvisning till p. 355 på f. 10v.) Tack vare fadderskapsuppgifterna har emellertid en del av personerna i dessa gårdar kunnat beläggas i C:1.

Vad har registrerats?

Jag har registrerat samtliga personer som figurerar i något sammanhang, som faddrar eller omnämnda i förbigående i dödsnotiser och liknande. Det rör sig om ca 1.400 personer. Gemensamt för Norrala C:1, C:2 och C:3 är att jag anger faddrarna till alla födda och återger alla vigsel-, döds- och begravningsnotiser i transkriberad form. Jag började registreringen av faddrar med att i princip bara kommentera särskilt om en person nämns utan vistelseort eller med enbart dopnamn. Annars utgick jag från att vederbörande nämns med dopnamn, patronymikon och vistelseort i källan. Det var naturligtvis dumt och jag övergick snart till att registrera faddrarna så som de anges i kyrkboken. Jag har emellertid ännu inte hunnit gå tillbaka och i detalj uppdatera de tidigaste faddernoteringarna jag gjorde.) 

Varje uppgift har en exakt sidhänvisning. (Trots en del påståenden om motsatsen från andra forskare har jag inte på något sätt upplevt det som att det skulle vara alltför tidsödande och besvärligt att ange ordentliga sidhänvisningar. Det går av bara farten och är till ovärderlig hjälp när det gäller att dubbelkontrollera uppgifterna, både för mig och andra) Volymen var ursprungligen paginerad. Jag har emellertid här använt den senare, påtryckta folienumreringen i mina källhänvisningar.

Jag har lagt till hemmansnummer vid registreringen av såväl C:1 som C:2. Numreringen för Norralas del återgår på den äldsta jordeboken med hemmansnummer från ca 1704 samt en roteringslängd från 1737. Jag har tillämpat den numreringen även retroaktivt för 1600-talet för att göra det lättare att använda materialet.

2. Norrala C:2

Denna ministerialbok upprättades omkring 1708 och löper fram till omkring år 1740. Volymen inleds med en avdelning för födda, där varje hemman har ett eget uppslag. Namnet på bonden då längden upprättades har skrivits in överst på varje uppslag. Barnen till obesuttna – samt gästgivarfamiljen och prästfamiljen – skrivs därefter i stor oreda. Prästen har ursprungligen försökt att hålla samman alla födelsenotiser för varje familj men har sedan fått ge upp allt eftersom utrymmet inte räckte till. Efter detta följer avdelningen för vigda respektive döda/begravda, där varje hemman har ett halvt uppslag till förfogande. Volymen avslutas med en särskild avdelning för dels döda, dels vigda bland båtsmans- och husfolket, samt uppgifter om utflyttade 1739–1740.

Norrala C:2 är delvis mycket ofullständigt förd och har många luckor. För vissa familjer finns knappt några noteringar under det dryga trettiotalet år som volymen ska täcka. En del notiser är uppenbarligen införda långt i efterhand, ibland bara med årsangivelse. Ett exempel är begravningsnotisen för bonden Lars Olsson i Vad från 1734, där prästen passar på att i dennes begravningsuppgift flika in att bondens hustru avlidit året innan. En anledning till detta är säkerligen det faktum att Lars Elfvik, kyrkoherde i Norrala-Trönö pastorat åren 1727–1738, var sinnessjuk och tidvis oförmögen att sköta både sina egna och församlingens angelägenheter.

Vad har registrerats?

Jag har registrerat samtliga födda, vigda och döda, utöver de personer som flyttat ut ur socknen 1739–1740. Eftersom volymen är så bristfälligt underhållen har jag dessutom separat registrerat alla faddrar jag har kunnat identifiera som tillhöriga husfolk, båtsmansfolk, hantverkarfamiljer, högreståndspersoner eller bosatta utom socknen.

3. Norrala C:3

När Olof Nordlinder tillträdde som kyrkoherde 1740 upprättade han denna nya volym. Nordlinder var själv född i socknen, hade åtskilliga släktingar där och var med fadderskap förbunden med många av socknens familjer. Hans goda kunskaper om och personliga engagemang i sockenborna återspeglas i den föredömligt förda C:3. Han dog 1772 och hans efterträdare påbörjade 1775 en ny volym, C:4, som är strikt kronologiskt uppställd men med få undantag innehåller färre biografiska uppgifter. C:3 har en liknande uppställning som de två tidigare ministerialböckerna. Den inleds med en avdelning för vigda, där varje bondhemman har en egen sida (enligt roteordningen), sedan motsvarande för vigda bland de obesuttna, ordnat per hantverkarkategori, och slutligen för båtsmännen. Efter det tar födelsenotiserna vid. Också här får varje hemman en egen sida eller ett helt uppslag, beroende på behov. Sedan kommer födda för respektive hantverkskategori: »Skreddare«, »Sockneskomakare« och så vidare, följt av båtsmännens barn, redovisat per rote. De avlidna per hemman redovisas härnäst, följt av avlidna bland hantverkare, husfolk, båtsmansfolk, tjänstefolk, främmande, sjöfolk, likaså per kategori, och sedan barn som dött odöpta. Volymen avslutas med en detaljerad och innehållsrik förteckning över in- och utflyttade 1741–1751, en lista över till hög ålder komna församlingsmedlemmar och en förteckning över dem som stått kyrkoplikt i Norrala och Trönö åren 1741–1792.

Ett särdrag för C:3 är att så gott som alla hemman är numrerade, vilket naturligtvis underlättar. Numreringen är emellertid felaktig i några fall, eftersom hemman som nybildats genom utbrytning (sub-hemman) antingen inte redovisats separat eller fått fel löpnummer. I något fall är också den inbördes ordningen i byarna felaktig. Detta märks särskilt i byarna Fors, Svartvik och Svarven, där hemmanen fått felaktiga nummer.

Volymen C:3 är särskilt viktig, med tanke på att husförhörslängder saknas helt från 1779 till 1815, med undantag av en fragmentarisk längd från 1782.

Vad har registrerats?

Utöver samtliga födda, vigda och döda har jag särskilt registrerat alla faddrar jag har kunnat identifiera som tillhörde någon av kategorierna husfolk som båtsmansfolk och hantverkarfamiljer, högreståndspersoner eller som var bosatta utom socknen.

4. Norrala C:4

Jag har hittills metodiskt excerperat följande ur ministerialboken C:4, vilken täcker åren 1775–1822:

* födelsenotiser 1775–1812

* vigda 1775–1816

* döda 1775–1803 (men alla vuxna avlidna t.o.m. 1816).

De flesta av notiserna för åren 1775–1776 är dubbletter som redan finns i C:3. I några fall har de emellertid kompletterande uppgifter.

5. Vigsel- och begravningslängd

för Norrala 1688-89 samt för Trönö 1689

■ I samband med att den nya kyrkolagen trädde i kraft 1689 skrev kyrkoherden Laurentius Jacobi Norelius en särskild längd över vigda och begravda i Norrala 1688–1689 samt i annexförsamlingen Trönö 1689. Han skickade sedan in denna till domkapitlet, tillsammans med en kort redogörelse för hur han skötte sitt arbete. Längden är inte mikrofilmad och dess uppgifter saknas i ministerialboken C:1 för Norrala. I synnerhet vigselnotiserna är värdefulla, eftersom kontrahenternas föräldrar anges. Längden finns nu i Uppsala domkapitels handlingar, vol. E V:93 1), p. 130–136, Uppsala landsarkiv. Jag har excerperat alla notiser som rör Norralabor.

6. Övriga kyrkböcker för Norrala

I databasen ingår också åtskilliga mindre släktutredningar jag gjort i olika sammanhang för senare delen av 1700-talet och 1800-talet, huvudsakligen baserade på de övriga ministerialböckerna och husförhörslängderna.

Den tidigaste husförhörslängden för Norrala – med arkivsignum AI:1 – är från 1747. Från 1752 anges personernas ålder och från 1754 också deras födelsedatum. Observera att dessa födelsedatum är ditskrivna i efterhand av prästen själv, som använt flyttningsattester och kyrkböcker som underlag. Födelsedatumen är alltså sekundära till sin natur. Jag har använt de äldsta husförhörslängderna som stöd vid registreringen men jag har ännu inte gått igenom dem helt systematiskt. För åtskilliga hemman och hushåll, särskilt för dem med mer komplicerade ägar- eller släktförhållanden, har jag lagt in utdrag från husförhörslängderna för relevanta år i respektive hemmansföreståndares personakt. För år 1754 har jag dessutom identifierat och registrerat samtliga personer som upptas som utanvids- och tjänstefolk i de olika byarna. Observera att de roteindelningar som nämns i de äldsta husförhörslängderna inte helt motsvarar helt den officiella indelningen så som den ser ut i båtsmanskompaniets roteringslängder.

Jag har hittills excerperat t.o.m. uppslag 39 i husförhörslängden 1816–1821. Dessa uppslag omfattar prästgården, Boda, Fors, Svarven nr 3 (Sand), Å, Ale, Närby och Remsta. Jag har också separat excerperat byn Ingsta. Utdragen ur husförhörslängderna är också här inlagda i personakten för respektive hushållsföreståndare. Observera att mina excerpter ur denna volym endast omfattar de fast bosatta i byarna; det rörliga tjänstefolket ingår alltså inte än. Just för byarna Närby och Ingsta har jag registrerat alla fast bosatta i byarna som skrivs i husförhörslängderna t.o.m. 1875.

7. Skattelängder och domböcker för Norrala

Jag har excerperat samtliga notiser som rör hemman och personer i Norrala i serien Renoverade småprotokoll (häradsrätter, Gävleborg, Advokatfiskalen, Svea hovrätt, Riksarkivet) för åren 1705, 1706, 1712, 1713, 1714, 1715, 1717 och 1718. (Mellanliggande år saknas i den renoverade serien.)

Jag har också påbörjat arbetet med att komplettera med uppgifter från skattelängder och domböcker från 1600-talet, samtidigt som jag dubbelkontrollerar äldre uppgifter framforskade under min ungdomstid. Jag behöver också uppdatera källhänvisningarna för dessa källor så att de blir arkivmässigt exakta. Det innebär att jag kan ha ytterligare uppgifter för många personer på 1600-talet som ännu återstår att lägga in. Kontakta mig om du vill veta om det gäller också för de personer som du är intresserade av.

8. Kyrkböcker för annexförsamlingen Trönö

Norrala är en kustsocken som i norr gränsar till Enånger, i väster till Trönö, och i söder till Söderala och Söderhamns stad. Eftersom det har funnits en hel del flyttningar mellan socknarna och Söderhamn har jag gått igenom vissa 1700-talskyrkböcker även för dessa församlingar, mer eller mindre metodiskt.

Förbindelserna mellan Norrala och Trönö var livliga. Det återspeglas i databasen, som har över 1.000 personer som anges som bosatta eller födda i Trönö. De två äldsta ministerialböckerna, C:1 och C:2, har liknande topografiska uppställning som för Norrala. Liksom i fallet med Norralas kyrkböcker är de ofullständigt förda och saknar många noteringar.

Jag har konsekvent registrerat följande:

* Samtliga personer från Norrala som nämns i den äldsta ministerialboken C:1 för annexförsamlingen Trönö. Denna volym sträcker sig från ca 1688 till 1727.

* Alla vigselnotiser som inbegriper Norralabor i ministerialboken C:2 (1728–1755).

* Alla vigselnotiser som berör Norralabor i vigselboken åren 1750–1772 respektive 1775–1824 (volym E:1).

* Alla uppgifter rörande in- och utflyttningar till Norrala i in- och utflyttningslängden för Trönö 1749–1770 (volym E:1).

Även om jag gjort åtskilliga nedslag i kyrkböckerna för Trönö gör jag inga anspråk på fullständighet. För åtminstone följande hemman har jag emellertid noterat samtliga notiser om födslar, vigslar och dödsfall på respektive hemmansuppslag i den äldsta ministerialboken: Berge nr 1; Daglösa nr 1–4; Fly nr 1 och nr 3; Gynnberg nr 1; Hällsätter nr 1; komministergården; Lundberg nr 1; Långbro nr 2, nr 4 och nr 5; Rappsta nr 1; Tygsta nr 2; Vi nr 3 och nr 5. Numreringen för Trönös del återgår på Gösta Berglöws transkription av en bördsrättslängd för Trönö från 1690, tryckt i ALIR-Anor 1993:2 (medlemsblad för forskarföreningen ALIR, Söderhamn med omnejd). Han har där förtydligat med jordeboksnumret för varje förtecknat hemman.

9. Kyrkböcker för Söderala socken

Jag har registrerat samtliga personer från Norrala som nämns i den äldsta vigselboken för grannsocknen Söderala (volym C:1).

10. Kyrkböcker för Söderhamns stad

Jag har registrerat alla som nämns med anknytning till Norrala i:

* den äldsta delen för åren 1733–1734 i husförhörslängden AI:1b för den angränsande staden Söderhamn

* tjänstefolkets förhörslängd från år 1754 för Söderhamn (Söderhamn AI:2); där upptas 27 personer som anges ha flyttat in från eller ut till Norrala

* alla som anges vara födda i Norrala i husförhörslängden 1756–1764 (Söderhamn AI:3).

11. Kyrkböcker för Enångers socken

Jag har registrerat de personer med anknytning till Norrala jag funnit i de äldsta vigsellängderna för Enånger. Jag har hittills täckt åren 1691–1698 (Enånger C:1) och 1710–1739 (del av Enånger C:2).

Förändringar sedan förra versionen

■ Den föregående versionen publicerades i januari 2006. Sedan dess har ytterligare tusental personer tillkommit. Jag har också gjort en mycket stort antal kompletteringar och uppdateringar av befintliga personnotiser, liksom en del rättelser av fel jag upptäckt eller som andra påpekat.

Namnsökningar

■ Att söka på dopnamn och tillnamn/släktnamn i webbversionen kan ta längre tid än att söka direkt i den nedladdade databasen.

Man var förr mycket mer flexibel när det gällde namn och olika namnformer. En person som i födelseboken skrivs som Johannes kan i andra källor nämnas som Johan eller Jan. Det betraktades ändå som ett och samma namn.

Ofta var det prästens egna preferenser som avgjorde vilket namn som skrevs in. Ett exempel är den präst som i början av 1700-talet konsekvent envisas med att kalla alla Kerstin i socknen för Kristin, en namnform som enligt andra källor inte användes av sockeninvånarna själva.

För att underlätta sökningen återger jag därför dopnamn såväl som patronymikon med normaliserad stavning i databasens namnfält. Jag skriver alltså Per, inte Pehr eller Päder, Karin, inte Carin, och så vidare. Jag har som regel använt de icke-kontraherade formerna, dvs. jag skriver Johan, inte Jan, och Eriksson, inte Ersson.

Det mest påtagliga undantaget är patronymikonen Olsson och Olsdotter, som jag inte skriver Olofsson respektive Olofsdotter; anledningen till detta är att det är de förra formerna som dominerar vid 1800-talets slut. Själva originaltextens stavning och bruk av stor och liten bokstav är mycket vacklande och egendomligheter i avskriften beror inte nödvändigtvis på avskrivningsfel.

Då det gäller kvinnornas patronymikon, som ännu långt in på 1700-talet skrivs omväxlande som ett ord eller två ("Persdotter" alternativt "Pers dotter"), har jag försökt att konsekvent sammanskriva dessa i mina transkriptioner. Av den detaljerade händelseredovisningen och utdragen ur husförhörslängderna och andra källor framgår vilken namnform som är aktuell vid olika tillfällen, så det är inte nödvändigt att försöka hitta just en specifik, tidstrogen namnform för databasens namnfält.

Det vanliga är att man presenterar en sammanfattande normalform av en persons namn i släktsammanställningar: dopnamn + (patronymikon och/eller tillnamn). Jag anger i databasen emellertid alla tillnamn förutom patronymikon en person nämns med under sin livstid. I synnerhet båtsmännen på 1700-talet kan ha upp till fyra olika tillnamn. Orsaken är att jag vill ha en större sökbarhet i den nedladdade databasen. Det finns visserligen släktforskarprogram som kan hantera ett stort antal namnformer i separata fält, men nackdelen med dem är att databasen blir oanvändbar i andra program som inte stöder den funktionen.

Ett exempel är bondsonen Lars Ersson som senare blir båtsman med tillnamnet Nyman och därefter med tillnamnet Sik. Jag har alltså registrerat honom som Lars i dopnamnsfältet och Eriksson Nyman Sik i tillnamns-/släktnamnsfältet, trots att han aldrig kallats med en sådan namnkombination. Av de olika händelserna som registrerats för honom framgår däremot vilket namn han nämns med vid olika tillfällen: Lars Ersson/Eriksson, Lars Nyman, och Lars Sik.
 

Om du hittar eller inte hittar en sökt person

■ Söker du och inte hittar en person som ska ha levt i Norrala omkring 1740–1775, så återstår flera alternativ.

* Du bör använda husförhörslängderna, antingen för att söka felande personer eller för att komplettera de uppgifter som ges i ministerialböckerna.

* Du kan använda mantalslängderna för Gävleborgs län i Härnösands landsarkiv och Riksarkivet för att kompensera frånvaron av husförhörslängder för tiden ca 1783–1815. Dessa finns nu i digitaliserad form på SVARs hemsida (abonnemang krävs).

* Övriga viktiga och kompletterande källor är kyrkoräkenskaperna (LI:1 och LI:2) för Norrala, vilka innehåller många personuppgifter och noteringar om avgifter för dop, vigslar och begravningar, och de rätt svårgenomträngliga domböckerna för Norrala tingslag.

Specialtecken och förkortningar som används i databasen

Specialtecken

■ Jag tycker att det är ett stort problem med släktforskarprogram att allt som matas in ser slutgiltigt ut. Ändå är det många gånger fråga om avvägningar och tolkningar som avgör om en person eller uppgift förs in. Jag har därför valt att grafiskt markera personnamn och ortnamn som inte är direkt belagda i källorna med särskilda tecken. Det har visat sig vara till mycket stor hjälp i arbetet med databasen.

Om en person inte uttryckligen anges vara barn till en viss person men det finns påtagliga indicier för en sådan släktskap, har jag lagt till koden [!] efter dopnamnet. På det sättet syns det direkt i släkttavlan vilka led som grundar sig på indicieresonemang. Jag återger naturligtvis i personakten vad resonemanget bygger på. För att visa att en viss namnform eller en ort inte är uttryckligen belagd för en viss händelse har jag lagt till ett plustecken efter. Exempel 1: Om Erik Andersson får en son Erik, som jag ännu inte sett omnämnd någon annanstans, registrerar jag honom som Erik Eriksson+. När jag väl kan belägga att han använder patronymikonet Eriksson och/eller annat tillnamn justerar jag namnet i personakten. I praktiken betyder det att de flesta personer med ett plustecken vid patronymikonet är personer jag ännu inte funnit omnämnda som vuxna. Exempel 2: En person anges i vigselnotisen vara från en viss socken. Jag har då registrerat honom eller henne som född i den socknen men har lagt till ett plustecken efter sockennamnet för att visa att uppgiften om födelseorten inte är direkt belagd – att vara från en ort är ju inte detsamma som att vara född där. I många födelsenotiser för utanvidsfolkets barn anges inte var i socknen föräldrarna bodde, men det kan framgå av exempelvis fadderskapsnotiser från ungefär samma tid. Också i sådana fall har jag då lagt till ett plustecken efter födelseorten.

Landskapsförkortningar

Landskapsförkortningarna är de som används i Nationalencyklopedins Sverige-atlas:

BLE = Blekinge

BOH = Bohuslän

DALA = Dalarna

DALS = Dalsland

GOT = Gotland

GÄS = Gästrikland

HAL = Halland

HÄL = Hälsingland

HÄR = Härjedalen

JÄM = Jämtland

LAP = Lappland

MED = Medelpad

NBO = Norrbotten

NÄR = Närke

SKÅ = Skåne

SMÅ = Småland

SÖD = Södermanland

UPP = Uppland

VÄR = Värmland

VBO = Västerbotten

VGÖ = Västergötland

VÄS = Västmanland

ÅNG = Ångermanland

ÖLA = Öland

ÖGÖ = Östergötland

Förkortningar för källor

A, B, C, E, L är bokstäver som används för att ange olika serier i kyrkoarkiven. De vanligaste jag hänvisar till i databasen är:

AI: Husförhörslängder

B: In- och utflyttningslängder

C: Födelse- och dopböcker; för äldre tid ingår ofta uppgifter om lysning/vigsel och dödsfall/begravningar i denna serie (se ovan)

Om inget sockennamn anges före ett sådant signum avses alltid en serie i Norrala kyrkoarkiv. De arkivsignum för Norrala som det hänvisas till i Familjer i Norrala avser följande kyrkböcker:

AI:1 – husförhörslängder m.m. 1747–1782 (ej komplett)

AI:2 – husförhörslängd 1816–1821

AI:3 – husförhörslängd 1822–1827

AI:4 – husförhörslängd 1828–1834

AI:5 – husförhörslängd 1835–1840

AI:6 – husförhörslängd 1841–1851 (–1848)

AI:7 – husförhörslängd 1852–1865

AI:8 – husförhörslängd 1866–1874

AI:9 – husförhörslängd 1874–1879

AI:10 – husförhörslängd 1880–1884

AI:11 – husförhörslängd 1885-1889

AI:12 – husförhörslängd 1890–1899

B:1 – in- och utflyttningslängd 1804–1840

C:1 – ministerialbok 1674–1708

C:2 – ministerialbok 1708–1740 (–1742)

C:3 – ministerialbok 1740–1777

C:4 – ministerialbok 1775–1822

C:5 – ministerialbok 1823–1862

C:7 – födelsebok 1863–1876

E:1 – vigselbok 1863–1876

E:2 – vigselbok 1877–1894

F:1 – dödbok 1877–1894

LI:1 – kyrkoräkenskaper 1643–1801 (med luckor)

LI:2 – kyrkoräkenskaper 1727–1801

Arkivförkortningar

Vanliga arkivförkortningar är:

HLA = Härnösands landsarkiv

KA = Kammararkivet, nu ingående i Riksarkivet, Stockholm

KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm

KrA = Krigsarkivet, Stockholm

RA = Riksarkivet, Stockholm

SHA = Svea hovrätts arkiv, Advokatfiskalen, Riksarkivet, Stockholm.

Meddela kompletteringar och rättelser

■ Denna databas är ett enmansarbete som innehåller många tusen händelser, datum och namn. Det är också en dynamisk databas, med ett stort antal lösa trådändar att nysta upp. Det är därför ofrånkomligt att där finns fel. Jag började arbetet med att använda gamla rullfilmer med mikrofilmade kyrkböcker och en Videolog, med varierande skärpa.

När de första digitaliserade volymerna började göras tillgängliga övergick jag till Genlines lite gryniga, svartvita bilder, med viss tandagnisslan över den stundom dåliga upplösningen.

Jag har använt SVAR:s digitaliserade kyrkböcker, vilka visserligen också är svartvita men på plussidan erbjuds en avsevärt högre kvalitet och skärpa.

Bäst i klassen är förstås Arkiv Digital med sina färgfoton av kyrkböckerna, men så länge de inte inbegriper kyrkoräkenskaperna är de inte tillräckliga för mina syften.

Allt det här innebär förstås att besvärliga datum och svårbegripliga texter på fläckiga sidor, vilka jag hade svårt att tyda ordentligt när jag läste dem på rullfilm eller på Genline, mycket väl kan vara tydbara nu när skarpare bilder finns tillgängliga.

Så hittar du sådana malörer, andra fel eller har kompletterande uppgifter skulle jag bli mycket glad och tacksam om du ville meddela detta i diskussionen Landskap > Hälsingland > Socknar > Norrala på Anbytarforum http://aforum.genealogi.se/discus.

Av hälsoskäl kommer jag antagligen inte ha möjlighet att engagera mig i diskussionen där, men jag följer förstås inläggen regelbundet. Jag kan också nås på e-postadressen houtos[snabel-a]yahoo[punkt]com, eller per telefon (jag bor i Sollentuna och finns i telefonkatalogen).

Hur du får använda uppgifterna

■ Det har tagit lång tid att identifiera källorna, värdera uppgifterna och ställa samman materialet. Många av identifieringarna har enbart varit möjliga utifrån en bred och samtidigt djup detaljkännedom om befolkningen i socknen. Det har krävt specialkompetens av olika slag, där läsningen av den bitvis mycket svårbemästrade handstilen är en av de enklare. Det har dessutom kostat mig mycket i reda pengar i arkivbesök, papperskopior, mikrokortslån och boklån. Sammanställningarna omfattas av lagen om upphovsrätt. Du får emellertid fritt förfoga över uppgifterna för personligt, icke-kommersiellt bruk, under förutsättning att du tydligt anger varifrån du hämtat dem. Det finns emellertid ett absolut undantag: du får inte i din tur publicera sammanställningarna i eller skicka in delar av dessa till icke-kvalitetssäkrade Internetdatabaser som FamilySearch och DISBYT. Det ber jag dig respektera.

Norrala i olika historiska indelningar

■ Följande uppgifter om de kamerala, juridiska, kyrkliga och militära indelningar i vilka Norrala ingått finns i Riksarkivets topografiska översikt i databasen NAD www.nad.ra.se

Kyrklig indelning: Uppsala ärkestift

Fögderi: till 1917 Södra Hälsingland

Länsmansdistrikt: Norrala

Län: till 1762 Västernorrland; från 1762 Gävleborg

Tingslag: till 1876 Norrala; 1877-1906 Södra Hälsinglands östra; 1907-1947 Ala; 1948-1970 Sydöstra Hälsinglands domsaga

Domsaga: till 1770 Hälsingland; 1771-1906 Hälsinglands södra; 1907-1970 Sydöstra Hälsinglands; 1971- Sydöstra Hälsinglands tingsrätts; 1972- Bollnäs tingsrätts

Kommun: 1863-1970 Norrala; från 1971 Söderhamn

Militär indelning: 1:a Norrlands 1:a Kompani; Extra Båtsmans-Roteringen

Ladda ner databasen som gedcom-fil!

■ Förutom webbersionen här på RÖTTER finns alltså Familjer i Norrala tillgänglig som fil i det internationella formatet för släktforskarprogram: gedcom (teckenuppsättning ANSEL). Högerklicka här för att ladda ner den komprimerade filen. Packa sedan upp den och importera filen till ditt släktforskarprogram.

Jag har skapat databasen i programmet MinSläkt. Programmet är i stort helt gedcom-kompatibelt, det är lättarbetat och dessutom billigt. Vid import av databasen i äldre svenska program som Disgen är det möjligt att information försvinner vid importen eller läggs på fel ställe i personakten, eftersom sådana program inte alltid är helt gedcom-kompatibla. Särskilt gäller det programmet Holger, där i stort sett samtliga av de 26.500 noteringarna i databasen verkar försvinna vid importen; åtminstone blev det resultatet vid ett test av Holger version 8 för ett par år sedan. Använder du ett annat släktforskarprogram kan du för säkerhets skull pröva att använda en oregistrerad kopia av Min Släkt för att jämföra resultatet av en import från gedcom-filen. Du kan ladda ned en provversion av Min Släkt gratis från nätet: www.dannbergsdata.se. Även utan en licensnyckel kan du använda de flesta funktionerna i programmet. Du får då emellanåt upp en påminnelse om att kopian är oregistrerad.