Fakta FJ, Falkenbergs J�rnv�g. Facts about FJ

Åter till föregående sida? Klicka i bilden ovan

FJ, Falkenbergs J�rnv�g Av Rolf Sten

Föregående sida

Nästa sida

FJ, Falkenbergs J�rnv�g  del 1/2

F�rhistoria
1886 kom den f�rsta j�rnv�gen till Falkenberg d� den normalsp�riga Mellersta Hallands J�rnv�g, MHJ, �ppnades f�r trafik mellan Halmstad och Varberg. In�t landet fr�n Falkenberg sett, upp l�ngs �tradalen vidare in mot Kinds H�rad fanns b�de bruk och stora skogsarealer. En j�rnv�g i dessa trakter skulle m�jligg�ra den industriella utvecklingen och de stora skogarna skulle l�ttare kunna exploateras.
   Trafikchefen vid MHJ Albert Simonsson lade 1890 fram en ide p� en 30 kilometer l�ng j�rnv�g fr�n Falkenberg och �sterut via �trans vattenfall vid Fors och vidare via �trafors, Yngeredsfors och Berg. J�rnv�gen skulle bli en s� kallad decauvillebana liknande den som h�ll p� att byggas vid Kosta.
   Sedan Simonsson, apotekare J C Brag och bankdirekt�r August Henrekson (se vidst�ende bild) hade varit p� studiebes�k i Kosta besl�t man att g�ra en f�runders�kning av den t�nkta banan och f�rbereda ett blivande j�rnv�gsbolag.
   Samtidigt som man arbetade med att f� intresserade att teckna aktier i det blivande bolaget uppdrog man �t ingenj�r Fredrik Arvidsson Posse att uppr�tta plan- och profilritningar samt kostnadsf�rslag p� en 49,98 km l�ng j�rnv�g med sp�rvidd 600 mm. Kostnadsf�rslaget slutade p� 823 000 kronor.
   Vid ett sammantr�de p� G�stgivareg�rden i Ljungby 16 april 1891 med ”aktietecknarna uti en f�reslagen j�rnv�g fr�n Falkenberg upp�t �tran och H�gvads�n” besl�t man att bilda ett bolag f�r byggandet av en j�rnv�g fr�n Falkenberg till Fridhem och vidare mot �lvsered. M�tet antog �ven den f�reslagna bolagsordningen samt valde en interimsstyrelse i vilken bland annat Henreksson och Simonsson ingick.
   I juni 1891 s�ktes koncession. Den f�reslagna bolagsordningen godk�ndes av Kungl. Maj:t 21 augusti 1891.

Bolaget bildas
P� bolagsst�mma i Falkenberg 2 juni 1892 konstituerades Falkenbergs J�rnv�gaktiebolag. Den f�rsta styrelsen bestod av landsh�vding C Nordfenfalk (ordf�rande), bankdirekt�r A Henreksson (verkst�llande direkt�r), l�jtnant C A �hrvall, landstingsman J A Ankar, handlare O R�rb�ck, hovpredikant E D He�man samt lantbrukare August Johansson.
   Aktier hade tecknats till minimibeloppet 400 000 kr.
   Koncessionen beviljades 8 juli 1892 men avs�g d� endast str�ckan Falkenberg – Fridhem. Anledningen till detta var att en annan koncessionsans�kan avseende en normalsp�rig bana fr�n Varberg via Mj�b�ck till M�nsarp hade l�mnats in. De b�da banorna skulle enligt f�rslagen komma att g� parallellt fr�n i n�rheten av Ullared och vidare i 19 km. Det h�r var anledningen till att koncession endast beviljades p� str�ckan Falkenberg – Fridhem (Fridhemsberg).

Banan byggs och invigs
Fr�n V�g- och vattenbyggnadsstyrelsens sida hade man inv�ndningar mot att banan skulle byggas med sp�rvidden 600 mm. Av bland annat den anledningen fick trafikchefen J J�nsson vid Halmstad – Bolmens J�rnv�g, sensommaren 1892, i uppdrag att g�ra ett nytt f�rslag, baserat p� sp�rvidden 891 mm. J�rnv�gen skulle nu bli 38 km l�ng och ber�knades kosta 705 000 kr.
   2 november 1892 beg�rde bolaget tillst�nd om att f� bygga banan med sp�rvidden 891 mm. Detta godk�ndes av Kungl. Maj:t 16 december.
   Bolaget besl�t att bygga banan i egen regi och under J�ns J�nssons ledning startade banbygget med att f�rsta spadtaget togs strax f�re julafton 1892. Den kalla vintern gjorde att arbetet inte fick n�gon st�rre fart f�rr�n i mars 1892. Arbetet drevs p� men man ins�g att koncessionsbest�mmelsens f�rdigdatum 1 maj 1894 inte skulle hinnas med varf�r man beg�rde anst�nd med f�rdigst�llandet till den 1 oktober 1894, vilket ocks� beviljades.
   Banan besiktigades av V�g- och vattenbyggnadsstyrelsen 21-22 september 1894. Trafiktillst�nd utf�rdades 24 september.
   Fr�n den 28 september 1894 blev j�rnv�gen �ppen f�r allm�n trafik.
 
�trafors station n�gon g�ng p� 1920-talet. Ett blandat t�g st�r inne p� stationen. till h�ger i bild �r i riktning mot Falkenberg. Foto: Sveriges J�rnv�gsmuseum.
 

Vad fick man f�r pengarna
1895 kunde man konstatera att j�rnv�gen hittills hade kostat 641 953 kr och f�r dessa pengar hade man f�tt en 39 km l�ng j�rnv�g med sp�rvidd 891 mm inklusive alla n�dv�ndiga byggnader och �vrig utrustning som ingick i en j�rnv�g.
   Banans minsta kurvradie var 200 meter och st�rsta lutning 20 ‰. R�lsen p� banan var begagnad och ink�pt fr�n Mellersta Hallands J�rnv�g, den hade en vikt p� 21,5 kilo per meter. Banans st�rsta hastighet sattes till 35 km/t.

 Som dragkraft till t�gen hade man k�pt tv� tanklok fr�n Kristinehamns Mekaniska Verkstad. Loken var tillverkade 1893 och hade axelf�ljden C, det vill s�ga tre drivande axlar. Loken numrerades 1 och 2 samt fick namnen ”NORDENFALK” respektive ”OSCAR DICKSON”.
   B�da loken kom att under hela sin tj�nstg�ringstid vara kvar vid j�rnv�gen. Dom skrotades 1925 respektive 1928.

FJ lok nummer 2 "OSCAR DICKSON" omkring 1920. Foto: Sveriges J�rnv�gsmuseum.

F�r drift och underh�ll av loken uppf�rdes i Falkenberg 1894 (bang�rdens norra �nde) ett s� kallat rundstall med tre platser. I anslutning till stallet byggdes �ven en verkstad samt ett vattentorn. Framf�r stallet nedlades en v�ndskiva p� 4,75 m. I samband med j�rnv�gens utstr�ckning till Holsljunga 1899 utbyggdes stallet med en plats.
   I Fridhemsberg byggdes inget lokstall men d�remot lade man 1894 ned en 4,75 meter v�ndskiva. Denna flyttades 1896 till �lvsered
   F�r transportarbetet hade man inf�r trafikstarten k�pt fyra tv�axliga personvagnar samt 48 tv�axliga godsvagnar.
   Som j�mf�relse Bestod FJ rullande materiel 1925 av f�ljande fordon: 7 �nglok, 1 motorvagn, 6 tv�axliga personvagnar, 6 personboggivagnar, 152 tv�axliga godsvagnar,1 boggigodsvagn samt 3 vagnar med postutrymme.

1894 uppgick personalstyrkan till 23 personer. 1925 hade den �kat till 84 personer.

Ullareds stationshus i slutet av 1920-talet. Ullared blev i och med Varberg - �trans J�rnv�gs, Vb�J, tillkomst 1 april 1911 f�reningsstation med densamma. Vb�J sp�r skymtar p� andra sidan stationshuset. Till h�ger i bild �r i riktning mot Limmared respektive �tran. Foto: Sveriges J�rnv�gsmuseum.

F�rl�ngning till �lvsered
P� senv�ren 1894 l�mnade bolaget in en koncessionsans�kan p� str�ckan Fridhemsberg till �lvsered. Intressenterna f�r den planerade banan Varberg – M�nsarp - (Sm�land) gjorde stora anstr�ngningar f�r att hindra medgivande av koncession f�r f�rl�ngningen av Falkenbergs J�rnv�g. Trots detta motst�nd beviljades koncessionen 17 maj 1895. Den inneh�ll dock en del f�rbeh�ll som Falkenbergs J�rnv�g m�ste r�tta sig efter i det fall som Varberg – M�nsarpsbanan skulle bli byggd.
   �ven den h�r bandelen byggdes i bolagets egen regi. Under ledning av J J�nsson och ingenj�r Alfred M�ller startade banbygget under februari 1896. Under december 1896 var den 12 kilometer l�nga bandelen klar och efter vederb�rlig besiktning �ppnades bandelen f�r allm�n trafik 19 december.
   Bandelen hade samma tekniska best�mmelser som den tidigare �ppnade men med den skillnaden att minsta kurvradie var 300 meter.

 Mera dragkraft
I och med banans f�rl�ngning beh�vde man ytterligare ett lok. Detta byggdes av Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollh�ttan och var ett tanklok med axelf�ljden 1C, det vill s�ga en l�paxel f�ljd av tre drivande axlar. Loket numrerades som nummer 3 och fick namnet ”FALKENBERG”.
Loket kom att under hela sin tj�nstg�ringstid vara kvar vid j�rnv�gen. Det skrotades 1936.
   F�r lokens drift byggdes i �lvsered 1896 ett enkelt ensp�rigt lokstall i tr�. En v�ndskiva som togs fr�n Fridhemsberg lades ned framf�r stallet.

FJ lok nummer 3 "FALKENBERG" omkring 1897. Foto: Nybergska samlingen, Sveriges J�rnv�gsmuseum.

F�rl�ngning till Mj�b�ck och Holsljunga
Bolaget fortsatte arbetet med att f� j�rnv�gen f�rl�ngd upp mot Kinds h�rad, allt enligt de ursprungliga planerna.
   Koncessioner s�ktes f�r bandelen �lvsered – Mj�b�ck samt bandelen Mj�b�ck – Holsljunga. Dessa beviljades 16 juli 1896 respektive 13 januari 1899.
   Plan- och profilritningar samt kostnadsf�rslag f�r str�ckan till Mj�b�ck var uppgjorda av J J�nsson. Kostnaden var ber�knad till 133 500 kr. Under ledning av numera trafikchefen vid Falkenbergs J�rnv�g A M�ller b�rjade arbetena i februari 1898. 
   Parallellt med arbetet p� denna bandel planerade man forts�ttningen fr�n Mj�b�ck till Holsljunga. Trafikchef J J�nsson gjorde upp plan- och profilritningar samt kostnadsf�rslag p� bandelen Mj�b�ck – Holsljunga. Arbetet startade under hans ledning senh�sten 1898.
   Arbetet p� de b�da bandelarna var klart h�sten 1899. De b�da bandelarna, tillsammans 21 km, �ppnades f�r allm�n trafik 26 november 1899 och var utf�rda med samma tekniska best�mmelser som bandelen Fridhemsberg – �lvsered.

 Mera dragkraft
I och med f�rl�ngningen till Holsljunga beh�vdes mer dragkraft till t�gen. Tv� nya tanklok best�lldes fr�n NOHAB. Loken hade axelf�ljden 1C och tillverkades 1899. De kom vid FJ att numreras som nummer 4 och 5 med namnen ”HALLAND” respektive ”WESTERG�TLAND”. Dessa kom vid banans f�rstatligande att f� SJ-nummer S5p 3016 respektive 3017. Loken skrotades 1954 respektive 1958.
   F�r lokens drift byggdes 1899 i Holsljunga ett s� kallat parallellstall i tegel med tv� sp�r. Framf�r stallet nedlades v�ndskivan fr�n �lvsered vilken �ven under en kort tid hade anv�nts i Mj�b�ck.

FJ lok nummer 5 i Falkenberg omkring 1927. Foto: Sveriges J�rnv�gsmuseum.

 En j�rnv�g
P� beg�ran fr�n bolagets godk�nde Kungl. Maj:t 1 november 1900 att de vid olika tider hittills byggda bandelarna skulle betraktas som en j�rnv�g, Falkenbergs J�rnv�g, FJ.

Axelfors station omkring 1925. Sedan 12 juli 1904 f�reningsstation med Bor�s - Alvesta J�rnv�gs, BAJ, bilinje Hillared - Axelfors. De tre sp�ren n�rmast stationshuset tillh�r FJ. De h�gra sp�ren tillh�r BAJ. Hit�t i bild �r i riktning mot Limmared respektive Hillared. Foto: Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1926.

Föregående sida

Nästa sida

Returtåg till innehållsförteckning

© Rolf Sten
fj_fakta.html senast uppdaterad 2015-01-31