Radio Nord Story 1960-talet - Bon Jour Jack Kotschak Stockholms sk�rg�rd piratradio Orn� Topp 20

Den illegala rundradios�ndaren Radio Nord, som sedan mars m�nad i �r h�rts p� frekvensen 602 kHz, �r installerad ombord p� det i Nicaragua inregistrerade fartyget Bon Jour p� 450 ton dwt. MS Bon Jour, som ankrat upp p� internationellt vatten p� 23 m djup utanf�r Ut� i Stockholms sk�rg�rd, �ges av ett programbolag i Stockholm, Radio Reklam Produktions AB, som s�ljer annonstid av tv� slag, dels f�r s.k. punktreklam (kortare inslag, o.k. spots), dels f�r sponsorprogram, dvs. underh�llningsprogram med reklaminslag. F.�. s�ndes underh�llningsmusik och - 15 ggr om dagen - nyheter i sammandrag. S�ndningarna p�gar dygnet runt utom m�ndagar kl. 00.00-06.00, d� stationen �r st�ngd f�r underh�llsarbeten och service.

Studion i land.
Alla program bandas i programbolagets lokaler p� Kammakargatan 46 i Stockholm, d�r man f�rfogar �ver tre studios. Att man har tre studios betyder, att man trots dygnetrunts�ndningen inte heh�ver arbeta hela dygnet i inspelningslokalerna. Ett program p� t.ex. en timme kan bandas p� 20 minuter om man samtidigt anv�nder alla tre studiolokalerna. F�r inspelningen av programmen anv�ndes Ampex bandspelare och Gates skivspelare. De inspelade banden f�rpackas i en vattent�t metallkapsel, som dagligen flygs fr�n Bromma och sl�pps ner vid Bon Jours ankarplats utanf�r Ut�, d�r den fiskas upp av bes�ttningen. Mindre br�dskande transporter samt skrymmande gods (apparatur och proviant) s�nds fr�n Nyn�shamn med en fiskeb�t. F�r br�dskande meddelanden, t.ex. nyheter, anv�ndes en 50 W fartygstelefon, som g�r �ver Stockholms radio (f.d. Stavsn�s radio).

Tj�nsten ombord.
Personalen arbetar i skift, de har tv� veckors tj�nstg�ring ombord och en veckas ledighet i land. Utom fartygets ordinarie bes�ttning tj�nstg�r samtidigt tre tekniker och en redakt�r. Den sistn�mnde �r ocks� hall�man och svarar f�r nyhetsinslagen som baseras p� nyhetss�ndningar som avlyssnas med hj�lp av tv� mottagare, en National NC400 och en Hallicrafter SX-100.
Teknikerna sk�ter kontrollbordet och �vervakar s�ndaren. Flera av teknikerna �r f.�. aktiva s�ndaramat�rer, som p� sina frivakter ombord anv�nder en Collins s�ndare-mottagare KWM-2, som ger ca 100 W p� telefoni orh 150 W p� CW. Stationssignaler SM5BXI och SM5CMA. Hittills har det mest k�rt p� 20 m men de planerar att �ven komma p� 80 m-handet. �ven chefsteknikern, Mr Archie Mensch (W0MTN) fr�n Texas �r s�ndaramat�r. Det �r han som svarat f�r installationen av rundradiostationen ombord.

S�ndare
Under d�ck finns tv� kristallstyrda mellanv�gss�ndare typ 316B, fr�n Continental Electronics, USA, vardera p� ca 10 kW uteffekt. Av dessa anv�nds f�r n�rvarande endast den ena, den andra st�r i reserv. Man planerar dock att inom en snar framtid f�rdubbla uteffekten genom att k�ra b�da s�ndarna parallellt. I det sk�rmgallermodulerade slutsteget, sitter tre parallellkopplade r�r, EIMAC 4CX5000A, som matas med 7,5 kV anodsp�nning. Modulationsgraden h�ller sig omkring 90 % med automatisk klippning vid 95 % f�r att undvika �vermodulation. H�gsta modulationsfrekvensen 3 kHz begr�nsas i huvudsak av den smalbandiga antennen. Sj�lva s�ndaren medger en bandbredd av 115 kHz. S�ndaren moduleras fr�n ett bandspelarstativ med plats f�r fyra bandspelare och rullar med vardera 1,5 timmes speltid vid handhastigheten 7 �"/sek. Uteslutande Scotch tape p� polyesterbas anv�ndes. Huvudbandspelaren, har levererats fr�n Broadcast Electronics Inc., USA, som �ven levererat bandspelare av kassettyp, s.k. spotmasters, f�r maximum tre minuters reklaminslag. I nyhetsredaktionen anv�ndes bandspelare av fabrikaten Exacton och Stenorette.

Antennsystem.
P� grund av den korta antennen - l�ngd 0,07 lambda - blir matningsimpedansen l�gohmig. Antennsystemet �r d�r f�r utf�rt som en flerfaldig folded unipole. F�rliga och aktra maststag fungerar som extra omvikta antennelement. Efter spegling i jordplanet kan man uppfatta antennsystemet som en flerfaldigt omvikt dipol, vars element kompletterats med f�rl�ngningsspolar f�r att kompensera de kapacitiva reaktanserna. Masten av metall, som �r jordad i b�tskrovet, har en h�jd �ver d�ck av ca 37 meter.
Eftersom �ven vanten deltar som aktiva str�lningselement �r str�m- och sp�nningsf�rdelningen �ver antennen n�got oregelbunden. Str�mstyrkan varierar mellan 15 och 80 A och sp�nningen mellan 700 V och 13 kV. Det �r allts� inte tillr�dligt att kl�ttra upp i riggen under p�g�ende s�nding.
Kapacitiva reaktanserna st�mmes bort med hj�lp av variometrarna L2 och L3 vardera i serie med en vakuumkondensator, som t�l 16 kV och 175 A och levereras av Jennings Vacuum Capacitors, USA. Man hoppas att dessa nya kondensatorer skall h�lla. Tidigare har man haft besv�r med �verslag och med den mekaniska h�llfastheten.
Trots att b�tens skrov �r av j�rn har man haft besv�r med jordningen. Alla delar m�ste f�renas med grova vajrar som med kopparband f�renats med k�len. Antennproblemet har varit besv�rligt att l�sa. Antennen skall exempelvis t�la de mekaniska p�k�nningar som ett litet fartyg uts�ttes f�r i h�rd sj�.
En p� basis av en del f�ltstyrkem�tningar ber�knad f�ltstyrkekarta. Som synes �r antennsystemets riktningsdiagram n�got ellipsformat med storaxeln i fartygets l�ngdriktning. Detta �r mindre l�mpligt, eftersonm det f�r det mesta bl�ser nordliga vindar utanf�r Ut� och man ju helst vill ha max. utstr�lning in mot land. Man t�nker d�rf�r vrida antenndiagrammet 90 grader genom att fasa antennstr�mmen i vanten i st�llet f�r i stagen. Hur isbildningen kommer att klaras �terst�r att se i vinter. Generatorerna ombord, tv� 60 Hz Allis Chalmers p� vardera 91 kVA, r�cker f�r b�de s�ndning och avisning. Dessutom finns en 50 Hz hj�lpmaskin kvar fr�n den period d� fartyget seglade som tysk vedskuta under namnet Olga.

R�ckvidd
Av stort intresse f�r en kommersiell station av typen Radio Nord �r givetvis r�ckvidden. F�r god mottagning p� dagen r�knar man med att det p� landsbygden fordras 100-500 mV/M, i mindre st�der 500 mV/M-2 mV och i storst�der 2-10 mV/m f�ltstyrka. Detta g�ller under dagtid. P� natten blir f�rh�llandena ogynnsammare, dels uppst�r interferensst�rningar fr�n legala rundradios�ndare, dels uppst�r det fading p� ca 60-lO0 km avst�nd fr�n s�ndaren p.g.a. interferens mellan mark- och rymdv�g (distorderande fading). � andra sidan kommer d� rymdv�gen att n� betydligt l�ngre, s� att stationen blir h�rbar upp�t Norrland och ner till Sk�ne. Enligt lyssnarrapporter till Radio Nord har stationen avlyssnats fr�n Torne� i norr till Malm� i s�der.
Utg�r man fr�n den ber�knade r�ckvidden kommer man fram till att Radio Nord b�r ge relativt god h�rbarhet i den �stligaste delen av S�rmland och syd�stra delen av Uppland. Det �r det lyssnarunderlag som denna r�ckkvidd ger som ligger till grund f�r annonspriserna. Under dygnets dyraste timmar, kl. 06.00 -09.00 och 17.00-20.00, �r annonspriset 200 kr. f�r 10 sekunder, 300 kronor f�r 30 sekunder och 400 kronor f�r 60 sekunder.

Framtidsplaner
P� en f�rfr�gan huruvida verkksamheten l�nar sig och om man har planer p� att utt�ka den, svarade presschefen, redakt�r Kaj Karlholm, att aff�rerna g�r bra. F�r sin del skulle han g�rna vilja inf�ra reklambetalda TV-program fr�n Bon Jour. Han �r �vertygad om att Sveriges Radio senast inom 2 �r blir tvungen att acceptera reklaminslag i sina program med b�rjan i TV. Enligt studiochefen Per L�nndahl har man diskuterat planer p� TV-reklam, men det f�refaller att st�lla sig alltf�r dyrt f�r annons�rerna. Man har �ven diskuterat att ers�tta Bon Jour med ett st�rre fartyg.
Som finansi�rer f�r produktionsbolaget, vars verkst�llande direkt�r �r Jack S Kotschak, st�r amerikanska intressen, bland vilka kan n�mnas s�dana namn som Clint Murchison Jr och Robert F Thompson, b�da �gare till ett flertal TV- och radiostationer i USA.