40 (Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R)

40 Margreteberg.

Margretelund.

Marcusbäcken, som från Mösseberg
i Westergötland faller ned vid de sköna,
blomsterrika Skårslider, har sitt namn
af en konung Inges skald, Marcus. En
sägen är ännu gängse, att evangelisten
Marcus predikat och döpt i Marcusbäcken.
Vid landsvägen nära intill Ingatorp, midt
emot de s. k. Odinsängarne, ligger en
stor sten, som af Sätuna byfolk kallas
Marcus’ sten. En annan Marcus’ sten
ligger vid vägen mellan säterierna
Stacketorp och Dissarås i Wånga socken.
Uti samma Westgötabygd har den tiden
jemväl varit bygdt ett kapell, hvarefter
grushögar ännu visas uti en äng vid
Mobotorp uti Mo socken, och af
landt-folket benämndt den heliga Marcus’
kapell. En äng der bredvid kallas
Marcus-kärret, och en källa, som der uppqväller,
nämnes Maren skällan. Hon anses ännu
såsom helig, och, när om sommaren kål
och jordfrukter börja växa, hemtar folket
vatten ur denna källan att dermed vattna
plantorna, hvaraf de skola skyddas för
mask samt frodas väl.

Maredal. Helsobrunn i Ljungarums
socken af Jönköpings län, är omnämnd
under artikeln Jönköping; den skall
innehålla balsamiskt vatten, särdeles tjenligt
äfven för dem, som lida af svagt bröst.

Margreteberg. Ett mantal
frälsesäteri uti Harplinge socken, Halmstads
härad och län, beläget 3/8 mil norr om
kyrkan, utgör, jemte 4!/2 mant.
underlydande, ett gods, taxeradt 1861 till
29,900 rdr rmt. Margreteberg har
tillförne hetat Fäberga samt varit ett
ut-sockne hemman, men sedan den 18
December 1786 är säterifriheten hitflyttad
ifrån Alarp i Slättåkra socken, (Bexell
uppgifver hemmanet förr hetat Lockared
och fått säterifriheten 1807). Säteriet
har alltsedan haft samma egare som
Sperlingsholm. Hemmanet är extra
ro-teradt under M 200 för 1 V4 mantal.
Egendomen, som är bebyggd med både
karaktersbyggnad och ladugårdar af sten,
har åkerjord af lera samt vidsträckta
ängar, hvilka till en del äro försedda
med löfskog.

Margreteberg. Egendom uti Näs
socken, Ahse härad och Skaraborgs län,
utgöres af 1/2 mant. frälse Rudet (tax.
1861 till 6,000 rdr), V2 Fiskaregården,

med underlydande 3/g mant., jemte ett
betydligare tegelbruk. Egare hafva varit
N. G. Dahlcrona omkring 1780,
friherrinnan Anna Margareta Posse omkr.
1790, efter hvilken egarinna godset
troligen erhållit sitt namn; det egdes 1802
af majoren C. W. von Döbeln, af hvilken
possesionaten L. Jonsson köpte
egendomen och innehade den till våren 1842,
då den köptes af nuvarande egaren, J.
P. Dahlgren.

Margretehill. Station på Gefle-Dala
jernvägen, uti Wahlbo socken af
Gefleborgs län — vid 215 fots höjd öfver
hafvet —, 1 mil 33,800 fot från Gefle,
34,000 från Bäcks och 15,300 fot från
Jädrans stationer, är byggd för och af
j Forsbacka bruk, som dit anlagt en
jernbana för hästkraft med en längd af öfver
% mil.

Margreteholm. Ett mantal
frälsesäteri (l/2 Flatagärdet, 1/2 Tofvered) uti
Sandhems socken, Wartofta härad och
Skaraborgs län, beläget utmed sjön
Stråken, och förut kalladt Brunebo, har fått

’ *

namn efter en Margareta Sparre, gift
med en Breitholtz; tillhörde år 1816
löjtn. C. Flach, år 1861, jemte
underlydande 2V4 mant., baron C. Falkenberg.
Godset, som har skog till husbehof,
taxerades 1860 till 21,370 rdr rmt.

Margretelund eller Järö. Ett mant.

3 o o

frälse-säteri uti Oster-Akers socken, Åkers
skeppslag och Stockholms län, beläget
vid en vik af Trälhafvet, utgör jemte
147/g mant. underlydande, ett gods, tax.
1861 till 123,480 rdr. Margretelund
bebyggdes till säteri af friherre Gabriel
Oxenstjerna, som utnämndes strax före
sin död, vid 28 års ålder, till president
i Dorpts hofrätt. LTnder en så kort
lefnadstid torde det varit få enskildta
personer, som haft flera vigtiga värf och
uppdrag. Enkan, friherrinnan Brita Kurck,
lät 1658 uppföra stenhuset.
Margretelund såldes 1718 till r. r. Åkerhjelm af
Elsa Sparre, enka efter den
förutnämndes son Gabriel O., kallad den Långe,
som, såsom guvernör öfver Oland, tog
till flykten vid Danskarnes landstigning

derstädes 1671. På denna sin egendom

0 •

uppehöll sig förutnàumnde r.r. Akerhjelra,
sedan han nödgats taga afsked, efter att
hafva ogillat det år 1745 vidtagna
finanssystem och inrättningen med de små