203-204 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull)

(1854). Bland hans öfriga utgifna skrifter framstå
Excursions (1863) och bref (Letters, 1865). Ett
fel hos T. var hans starka håg för paradoxer. Hans
lefnad och person äro skildrade af Channing (»T.,
the poet naturalist», 1873), af F. B. Sanborn (1882),
Page m. fl.

Thorell, Tord Tamerlan Teodor, zoolog, född i
Göteborg d. 3 Maj 1830, blef student i Upsala 1848
och filos. kand. 1855 samt försvarade s. å. för
filosofiska graden förra delen af Recensio critica
Aranearum suecicarum, quas descripserunt Clerckius,
Linnaeus, De Geerus, hvars senare del utgjorde
specimen för hans docentur i zoologi (1856). T. var
sålunda från början inne på den särskilda gren af
zoologien, arachnologien (läran om spindlarna),
inom hvilken han snart blef och fortfarande är en
auktoritet af första ordningen. Han promoverades till
filos. doktor 1857 och blef adjunkt i zoologi i Upsala
1859 samt förestod professuren i zoologi under läsåret
1864–65. T. har gjort flere resor till utlandet
för zoologiska studier, särskildt såsom riksstatens
stipendiat 1861–62. Två gånger har Vetenskapsakademien
tillerkänt honom Flormanska priset för zoologiska
afhandlingar. På grund af sjuklighet måste han 1866
taga tjenstledighet från adjunkturen och tog afsked
från densamma 1877, sedan riksdagen beviljat honom
pension fr. o. m. år 1878. S. å. fick han professors
titel. Sedan hösten 1875 har han, med undantag
af Juli 1879–Aug. 1880, vistats i Italien, mest i
närheten af Genua, i hvars Museo civico di storia
naturali han träget arbetat. I dettas »Annali» har han
offentliggjort en mängd afhandlingar, förnämligast
om spindeldjur. Äfven i många andra tidskrifter
(holländska, ryska, engelska, argentinska,
nord-amerikanska och svenska) har T. infört
afhandlingar rörande nyssnämnda slags djur från alla
verldens trakter. Ett af hans förnämsta arbeten,
On european spiders. Part I: Review of the european
genera of spiders, preceded by some observations
on zoological nomenclature, utkom redan 1869–70
i Acta Soc. scient. Upsal. Han har äfven öfversatt
Zoologiens grunder (af Milne-Edwards, 2 bd, 1860–65)
samt skrifvit Några anmärkningar om darwinismen (i »Ny
svensk tidskrift 1880). T. är led. af Vet.-societeten
i Upsala (1866) och Vetenskapsakademien (1877) samt
hedersledamot af Entomol. föreningen i Stockholm
(1885), hvarjämte han hedrats med ledamotskap
af en stor mängd utländska vetenskapliga samfund.
O. T. S.

Thorell, Hildegard Katarina, f. Bergendal,
porträttmålarinna, född d. 22 Maj 1850 i
Kroppa socken, Värmland, gift 1872 med auditören
O. E. Thorell, har studerat vid konstakademien samt
i Paris för Bonnat och Gérôme. Hon uppträdde först
1880 å »salongen» derstädes med ett damporträtt, som
väckte bifall och nu tillhör Göteborgs museum. Sedan
har hon mestadels vistats i Stockholm och der utställt
porträtt i olika manér, oftast utmärkta af en duktig
färgbehandling. Bland dem märkas i synnerhet en bild
af två små flickor: Ljusalfer (utställd i Stockholm
1882, i Paris 1883), samt en porträttgenre, kallad Före balen
(tvänne unga damer i baltoalett; utst. i Göteborg
1891). Sveriges Nationalmuseum eger af henne ett
damporträtt (1891) Fru T. kallades 1883 till agré af
Akademien för de fria konsterna.

Thoresen, Anna Magdalene, norsk (dansk) författarinna,
f. Kragh, född. d. 3 Juni 1819 i Fredericia, kom
1842 såsom lärarinna till prosten H. K. Thoresen
på Söndmöre, blef följ. år hans maka och flyttade
senare med honom till Bergen. Der afled hennes man
1858, och hon har sedan varit bosatt omvexlande i
Bergen, Kristiania och Köpenhamn. Efter mannens död
utgaf hon Digte af en dame (2 uppl. 1860), hvarefter
följde en samling Fortællinger (1863), af hvilka i
synnerhet Studenten förtjenar framhållas. Med ett
lyckligt grepp hade författarinnan der funnit ett
intressant ämne, som hon fullkomligt beherskade: en
fattig bondgosse på Söndmöre, som kämpar sig fram till
studentexamen, men derefter angripes af spetälska
och dör. Kanske är denna gripande skildring, direkt
hemtad ur verkligheten, hennes bästa arbete. Hennes
Signes historie (1864; svensk öfvers. s. å.) och
Solen i Siljedalen (1868; svensk öfvers. 1869)
äro två förtjenstfulla noveller. Billeder fra
vestkysten af Norge (1872) innehåller hennes intryck
från dessa nejder, likasom en vistelse i Finnmarken
gaf henne stoff till ett liknande arbete, Billeder
fra midnatsolens land (1884–86). Ett gynsamt
mottagande hafva äfven hennes Nyere fortællinger
(1873) och Livsbilleder (1877) rönt, hvaremot en
större berättelse, Herluf Nordal. En fortælling fra
det forrige aarh. (1879), gjorde mindre lycka. Hon har
skrifvit äfven för teatern: de mindre skådespelen Et
rigt parti (1870; uppf. i Stockholm 1871) och Inden
döre (1877; uppf. i Kristiania och Köpenhamn samt,
under titeln »Inom hus», 1878 i Stockholm å Nya
teatern) samt ett historiskt skådespel i 5 akter,
Kristoffer Valkendorf og hanseaterne (1878). Fastän
född och uppfostrad i Danmark, har fru T. så lefvat
sig in i de norska förhållandena, att hon med full
rätt betraktas som en norsk författarinna. Inom
den yngre norska literaturen intager hon ock en
framstående plats. Hon har förstått att hålla sig inom
de af hennes talang utstakade gränserna och undvikit
att flytta dessa ut på opoetiska tendensers område.
Y. N.

Thorild (till 1785 Thorén), Thomas, filosof, skald,
polemiker, född i Svarteborgs socken, Bohus län,
d. 18 April 1759, son af en kronolänsman, blef tidigt
föräldralös och vårdades sedan dels af slägtingar,
dels af en rektor Tranchell i Kungelf och dennes
broder, kassören, sedan direktören Jonas Tranchell
i Göteborg, hvilken sedermera alltjämt förblef hans
välgörare. Redan som gymnasist i Göteborg utmärkte
T. sig framför sina medlärjungar, och han blef 1775
student i Lund, men lemnade universitetet på ett år
för att mottaga en lärarebefattning på Rånnum vid
Vänersborg. 1777 återvände han till Lund och höll
der 1778 inför Göteborgs nation ett tal om »Det ädla