509-510 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua)

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

509

Liljendal-Liljeqvist

510

mycket bemärkt namn som politiker i oppositionell
riktning i synnerhet genom ett ihärdigt,
mången gång bittert, men ännu oftare med
bitterhet mött uppträdande i finansfrågor,
särskildt som kritiker af statsbudgeten. Han var
medlem af konstitutionsutskottet riksdagarna
1868-69. (En något romantiserad skildring af
L. som anhängare af representationsreformen och som
skarpskyttevän förekommer i Strindbergs "Nya riket",
kap. "Illusionernas dagar".)

3. Ottilie Ä delin e L., författarinna, f. 19
jan. 1876 i Chicago, d. där 7 okt. 1910, var
dotter till en från Sverige inflyttad ingenjör
i Förenta staternas tjänst, kammarjunkaren
G. A. M. Liljencrantz, sonsons son till L. l, och en
infödd amerikanska. I sina romaner behandlade hon
med förkärlek motiv från vikingatiden och närmast
följande period. Tidsmålningen är ypperligt utförd,
och de agerande personerna tillåtas aldrig gå utanför
den miljö de tillhöra. Karaktärsteckningen visar
godt psykologiskt förstående. Bland hennes arbeten må
nämnas The thrall of Leif the lucky (1902), The ward
oj king Canute (1903; "Kung Knuts myndling", 1906),
The Vinland champions (1904), Randvar the songsmith
(1906) och postumt A viking’s love, and other tales
of the North (1911).

1. J. F. N. (L. S.) 2. T-s. 3.
O. A. L-r.

Liljendal, förr stångjärnsbruk, länge tillhörigt
släkten Myhrman på Eämens bruk och anlagdt på
1760-talet af brukspatron Kristofer Myhrman,
bi-skopinnan Tegnérs farfar, nu trämassefabrik,
belägen i Ramens socken vid Fjällrämen, ett
tillflöde till öfre delen af det vattendrag,
som längre ned kallas Let-älfven. Det tillhör
nu a.-b. Rämen-L. (bildadt 1885, ny bolagsordning
1906, aktiekapital l,25 mill. kr.), som inom socknen
jämte L. trämasscfabrik och kraftstation samt kvarn
och såg eger den vid samma vattendrag belägna Rams
såg och kraftstation, öster-viks ångsåg, Oforsens
trämassefabrik och Rämshyt-tans såg, tax. till
519,600 kr. (1910), samt skogs-egendomar och andra
jordbruksfastigheter med ett värde af 1,226,300 kr.,
i Nordmarks socken Dal-karlsjöhyttan, tax. till
191,600 kr., samt i Äppelbo och Malungs socknar
af Kopparbergs län skogsfastig-heter tax. till
omkr. 45,000 kr. Wbg.

Liljendal, kapell under Pernå socken i Nylands län,
Finland. Areal 109 kvkm. Befolkningen, svensktalande,
1,832 personer (1909). A. G. F.

Liljensparre, Nils Henrik Aschan, ämbetsman,
f. 22 juli 1738 i Norrköping, d. 5 jan. 1814 i
Stockholm, studerade i Uppsala juridik, besökte
några tyska universitet och började 1762 tjänstgöra
i Svea hofrätt. Efter att 1765 ha blifvit notarie
i Slottskansliet erhöll han 1772 fullmakt som
sekreterare där och trädde 1781 i utöfning af denna
syssla. Redan förut, 1776, hade han utnämnts till
polismästare i Stockholm och skötte denna syssla
med sådant nit och sådan skicklighet, att han anses
ha varit Sveriges förnämste polisman. Han tvekade
aldrig att utföra konungens uppdrag, äfven om de
ej alltid voro fullt lagliga. Därigenom ådrog han
sig mångas fiendskap, men vann Gustafs ynnest och
förtroende i hög grad. 1784 erhöll han lagmanstitel,
1786 adlades han och antog därvid namnet L. (före
adlandet hette han Sivers). Det lyckades honom att
upptäcka gärningsmannen till mordet på Gustaf III,
och han efterspanade ifrigt de hemliga anläggningar,
som stodo i sammanhang med

illdådet. Men da han märkte, att detta icke behagade
den nya styrelsen, som leddes af hertig Karl, ändrade
han hållning och visade sig i stället fientlig mot
Gustaf III:s förtrogne, särskildt mot G. M. Armfelt,
som då var öfverståthållare. Härtill bidrog, att
han råkat i tvister med denne, som ville inskränka
L:s myndighet och ogillade det spione-ringsväsen,
som han organiserat i Stockholm. L. lär genom
utspridande af falska rykten ha bidragit till att
göra Armfelt misstänkt hos hertigen. Själf blef
han 16 juli 1792 underståthållare och skötte efter
Armfelts aflägsnande äfven öfverståthållar-ämbetet
två månader under hösten s. å. Men ehuru L. gjorde
allt för att behaga förmyndarstyrelsen, blef han
dock i jan. 1793 afsatt och skickades till Pommern
för att ordna polisväsendet där. 1799 insattes han
som kronofullmäktig i Generaltulldirek-tioncn och
1803 i Generaltullarrendesocieteten. Där visade han
sig duglig som alltid, men despotisk och orättvis,
hvarför han mycket fruktades af de underordnade. Han
nedlade sin befattning 1811. J- F. N.*

Liljenstedt. Se L ill i en st ed t.

Liljenstrand, Axel Vilhelm, finsk universitetslärare,
f. 3 febr. 1821 i Kangasala, d. 2 sept. 1895 på
sin egendom Sorola i Kangasala, blef student i
Helsingfors 1836, filos. kand. 1842, juris kandidat
1847 och juris licentiat 1851, utnämndes 1854 till
docent i nationalekonomi och ekonomisk rätt samt blef
1857 professor i samma ämnen, sedan han utgifvit en
disputation Om skifte af jord. L. verkade som medlem i
flera af regeringen tillsatta kommittéer, bl. a. för
utarbetande af ny sjölag och skogslag. Han utgaf
Finlands jordnaturer och äldre skatteväsende jemte
ett blad ur dess kulturhistoria (1879), De nordiska
byggningabalkarna (1881-82) och afd. Juridiken (1890)
i "Åbo universitets lärdomshistoria". L. erhöll
1871 kansliråds titel och tog 1877 afsked från sin
profcssorstjänst. M. G. S.

Liljenäs (L ill i en as), fideikommiss i Jönköpings
län, med hufvudgården, 2 mtl L., belägen i Torskinge
socken, nära norra ändan af sjön Bol-men, med
underlydande i Kulltorps, Dannäs, Jälun-tofta och
Hångers socknar, tills. 45/8 mtl, med frälseräntor
tax. till 108,300 kr. (1910). Hufvudbygg-naden
är ett envånings trähus med brutet tak från
1760-talet. Godsets förste kände egare är Göran
Månsson af släkten Stjerua, som egde flera gårdar
i denna trakt och sannolikt bildade detsamma i
slutet af 1500-talet och kallade det Bolmsnäs. Från
denna släkt öfvergick gården 1676 genom gifte till
släkten Segercrona och 1766 genom köp till släkten
Lillienberg. 1771 blef egendomen fideikommiss för
manliga och kvinnliga ättlingar af stiftarnav,
dock får ej samma person samtidigt inneha detta
fideikommiss och det s. k. stora Lillienbergska,
till hvilket höra Stensnäs och Brunseryd i Småland
samt Ågerup i Skåne. Innehafvarna, hvilka bära
namnet Lillienberg som tillägg till ege.t namn, ha
sedan varit bergsrådet Jean Le Febure (d. 1805),
hofmarskalken L. G. Silfverstolpe (d. 1832),
ryttmästaren G. F. von Heijne (d. 1863) och
f. d. kaptenen L. G. von Heijne-Lillienberg.
Wbg.

Liljeqvist, Per Efraim. filosof, f. 24 sept, 18G5 i
Örebro, student där 1884, studerade i Leipzig och
Uppsala, vid hvars universitet han vardt filos,
doktor och docent i teoretisk filosofi 1893, var
1894-1906 docent i filosofi vid högskolan i Göte-