263 (Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur)
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utanför Stockholms tullar lågo en mängd mycket besökta utvärdshus. Fortsatte man
norrut från Norrtull, kom man först till Albano, därefter till »Första torpet utanför
Katt-rumpstullem (Fredmans epistel 80), numera Kräftriket, och litet längre bort till Ålkistan.
Det är där konstnären avtecknat de två piprökande ungherrarna. — Laverad teckning av
J. E. Rehn. 1760-talet. Nationalmuseum.
1755 lorst utgivna »Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimmer» är
undertecknat C. W. (i följande upplagor C. Warg) — allmänheten tog
tydligen detta C. som en förkortning av Cajsa, men i företalet till ett senare
utgivet bihang tecknar hon sig Christina, hon hette t. o. m. Anna Christina
och kallades mamsell (frökentiteln började nu, efter tyskt mönster, att
användas, men blott för adliga damer). Boken, som utkommit i en mängd
upplagor (senast 1916), hade redan från början en betydande omfattning, över
700 sidor. I ett litet välskrivet företal säger mamsell Warg:
»Hushållsvetenskaper äga uti sig själva mycken behaglighet, ju högre insikt och mera
möda därvid användes, ju större besparing och tillräckligare utkomst
märker man vid de håvors nyttjande, som till människans bärgning förlänte
äro». — Utom beträffande förnamnet har en annan felaktighet inrotat sig i
allmänhetens medvetande rörande den berömda kokboken: det heter, att
Cajsa Warg brukade säga, »man tager vad man haver» eller »man tager,