sv.wikipedia.org

Användare:Boberger/Arbetsbänk 199 – Wikipedia

Panorama, Leicester Square, omkring 1801
Cykloramat vid Leicester Square i London, i drift 1822 - 1863

Cyklorama är en byggnad för förevisning av cykloramamålningar, en sorts panoramamålninger som sträcker sig horisonten runt från en tänkt observationsplats. En cykloramabyggnad är oftast exteriört rund eller mångkantig.

Den första stora cykloramabyggnaden uppfördes av Richard Barker]] vid Leicester Square i London omkring.

Cykloramamålningar började visas i Storbritannien mot slutet av 1700-talet av Richard Barker från Edinburgh. De fann en publik vid denna tid, men blev framför allt mycket populära under 1800-talets andra hälft, både i Europa och i Nordamerika. De mest populära temata har varit vyer över stadslandskap och landsbygd samt patriotiska bataljmålningar. Under 1900-talets andra del har också många nya patriotiska cykloramor tillkommit i kommunistiska länder som Sovjetunionen, Östtyskland, Nordkorea och Kina.

Cykloramabyggnaderna var med 1800-talets tekniska standard svåra och dyrbara att värma upp, varför såväl äldre målningar som äldre byggnader ofta förfors, särskilt efter det att luften gått ur marknaden efter filmens ankomst. Några byggnader fick ny användning, till exempel Cyclorama Building i Boston i USA från ..., som först blev och sedan .... Det svenska cykloramat på Djurgården fick ny användning vid utställningen 19.., men revs därefter.

De byggnader som stått längst, och samtidigt visat målningar från 1800-talet, är Panorama Mesdag i Haag från 18... och .........

Allmänna Rundmålningsaktiebolaget lät uppföra en av Magnus Isæus ritad 20-sidig byggnad med kupoltak vid Kaptensudden på Djurgården i Stockholm för att visa cykloramor. Det första hade premiär 1889, Pariser-kommunens sista dag eller striden på Buttes Chaumont den 27 maj 1871.[1] Detta hade en målning av nederländaren Wilhelm Martens som utgångspunkt, vilken hade inköpts från kontinenten till ett fördelaktigt pris av Allmänna Rundmålningsaktiebolaget och modifierats av Julius Kronberg och medhjälpare. Målningen var 16,2 meter hög och hade en omkrets på 116 meter.

En andra rundmålning visades 1895 och föreställde Pompeijis förstörelse år 79 efter Kristus. Den var skapad av den franske arkitekten Prosper Bobin (1844–1923). År 1896 överlät dock Allmänna Rundmålningsaktiebolaget byggnaden för att användas av Stockholmsutställningen 1897 som servering och paviljong för kemiteknik. Byggnaden revs 1906.