Enångers socken – Wikipedia
- ️Thu Jan 01 1948
| Enångers socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Kommun | Hudiksvalls kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 299 kvadratkilometer |
| Upphov till | Enångers landskommun Enångers församling |
| Motsvarar | Enångers distrikt |
| Tingslag | Sydöstra Hälsinglands domsagas tingslag (1948-01-01–) Enångers tingslag (–1947-12-31) |
| Karta | |
Enångers sockens läge i Gävleborgs län. | |
| Koordinater | 61°32′37″N 16°59′53″Ö / 61.54361111°N 16.99805556°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2401 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Enångers distrikt |
| Redigera Wikidata |
Enångers socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Enångers distrikt.
Socknens areal är 298,50 kvadratkilometer, varav 287,70 land.[1] År 2000 fanns här 1 634 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Enånger med sockenkyrkan Enångers kyrka ligger i socknen.
Enångers socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Enångers församling och för de borgerliga frågorna bildades Enångers landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun.[4]. Enångers landskommun inkorporerades 1963 i Iggesunds landskommun som 1971 uppgick i Hudiksvalls kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Enånger-Njutångers församling.[5]
1 januari 2016 inrättades distriktet Enånger, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands förstadels båtsmanskompani.[6]
Enångers socken ligger söder om Hudiksvall kring Enångersån och vid kusten och med en skärgård vid Enångersfjäden. Socknen består vid kusten av småkuperad skogsbygd rik på vikar och sjöar och i väster av höglänt skogsbygder som Storåsen når 321 meter över havet.[7][8][1]
Området genomkorsas i av europaväg 4
I söder, vid mynningen av Långvindsån ligger Långvinds bruk, numera nedlagt.
Socknen gränsade i norr till Njutånger och Nianfors socknar. I väster gränsade den till Arbrå socken och i söder till Rengsjö, Norrala och Tönö socknar. Inom den gamla sockengränsen ingick byarna Lindefallet och Östra Bölan, Larsbo, Långvind, Fjäle, Finnicka och Essvik.
Bland sjöarna inom området kan nämnas Hedsjön, Norasjön, Ångersjön och Hälsen.
Från stenåldern finns boplatsen Hedningakällan. Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern gravfält och gravhögar.[7][8][9][10]
På Hedningahällan finns en stenåldersboplats på en hög klippa som på boplatstiden var en ö vid kusten. Fynd av yxor och keramik daterar boplatsen till mellanneolitisk-senneolitisk tid. Keramiken har antagits knyta an till Kiukaiskeramik men den kan, liksom annan samtida keramik på den mellannorrländska kusten, utgöra en lokal, inhemsk grupp. Benfynden visar att platsen beboddes av säljägare.
Namnet (1344 Enanger) har förleden som troligen innehåller ett gammalt namn på Enångersån, Ena som kan tolkas 'ån vid vilket det växer en'. Efterleden är anger, 'havsvik' syftande på Enångersviken där ån mynnar.[11][8]
Institutet för språk och folkminnen har givit ut en ordlista över Enångersmålet. Ordlistan sammanställdes av den lokala folklivsforskaren Hugo Enström under åren 1981–1986.[12]
| Befolkningsutvecklingen i Enångers socken 1750–1990 | |||
|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | ||
| 1750 | 1 017 | ||
| 1760 | 1 035 | ||
| 1769 | 1 186 | ||
| 1780 | 1 215 | ||
| 1790 | 1 311 | ||
| 1800 | 1 504 | ||
| 1810 | 1 618 | ||
| 1820 | 1 773 | ||
| 1830 | 1 988 | ||
| 1840 | 2 197 | ||
| 1850 | 2 418 | ||
| 1860 | 2 645 | ||
| 1870 | 2 823 | ||
| 1880 | 3 112 | ||
| 1890 | 2 995 | ||
| 1900 | 2 925 | ||
| 1910 | 2 848 | ||
| 1920 | 2 785 | ||
| 1930 | 2 846 | ||
| 1940 | 2 585 | ||
| 1950 | 2 285 | ||
| 1960 | 1 985 | ||
| 1970 | 1 610 | ||
| 1980 | 1 597 | ||
| 1990 | 1 632 | ||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Enånger socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 88-89
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Enånger socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Enångers socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Enångers socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
- ^ https://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/publikationer/institutets-publikationer/dialekter/2016-09-22-enangersmalet.html[död länk]
- Arkiv relaterade till Enångers socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Enångers socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
