Jönköpings kommun – Wikipedia

Jönköpings kommun Kommun
Jönköpings rådhus
Slogan	Ljuset vid Vättern[1]
Jönköpings kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Småland
Län	Jönköpings län
Centralort	Jönköping
Inrättad	1 januari 1971[2]
Befolkning, areal
Folkmängd	147 292 (2024-09-30)[3]
Areal	1 924,97 kvadratkilometer (2019-01-01)[4]
- därav land	1 480,19 kvadratkilometer[4]
- därav vatten	444,78 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet	99,51 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°47′00″N 14°12′00″Ö / 57.783333333333°N 14.2°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Jönköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0530[5]
Anställda	14 725 (2019-11)[6]
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0680[7]
GeoNames	2702977
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Jönköping som även är länets residensstad.

Jönköpings kommuns landskap karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet av en platå med varierad natur. Mer än hälften av kommunens yta är bevuxen med skog, men området har även en relativt stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Kommunens näringsliv är dock främst präglat av centralortens status som residensstad för Jönköpings län vilket medfört en betydande tjänstesektor som domineras av den offentliga sektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet ökat drastiskt där den största ökningen skett efter 1990.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val, det är dock de borgerliga partierna som totalt sett varit starkast. Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angerdshestra, Bankeryd, Barnarp, Bottnaryd, Gränna, Hakarp, Järsnäs, Järstorp, Lekeryd, Ljungarum, Mulseryd, Månsarp, Norra Unnaryd, Rogberga, Sandseryd, Skärstad, Svarttorp, Visingsö, Ödestugu, Öggestorp och Ölmstad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Jönköpings stad och Gränna stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades däremot inte.

År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad.

Jönköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Jönköpings stad, Huskvarna stad, Gränna stad och Norrahammars köping samt landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp, Norra Mo, Skärstad, Tenhult och Visingsö samt en del ur Södra Mo landskommun (Norra Unnaryds församling).^[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Jönköpings tingsrätts domsaga.^[9]

Kommunen är belägen i de nordvästra delarna av landskapet Småland vid Vätterns södra ände. Jönköpings kommun gränsar i nordväst till Mullsjö kommun och Habo kommun, båda i Jönköpings län men tidigare i före detta Skaraborgs län. I nordöst gränsar kommunen till Ödeshögs kommun i Östergötlands län, i öster till Tranås kommun, Aneby kommun och Nässjö kommun, i söder till Vaggeryds kommun och Gislaveds kommun, alla i Jönköpings län. I väster gränsar kommunen till Tranemo kommun och Ulricehamns kommun i före detta Älvsborgs län i Västra Götalands län.

Huvuddelen av kommunen ligger i Tveta och Vista, två av Smålands traditionella små länder.

Jönköpings kommuns landskapet karaktäriseras av de branta förkastningarna mot södra delen av Vättern. Den östra delen av kommunen har en brant sluttning mot samma sjö som erbjuder ett gynnsamt klimat för frukt- och bärodlare. Ovan förkastningsbranterna utgörs landskapet istället av en platå med varierad natur. På de områden med näringsrika och stenfattiga moränjordar hittas jordbruksmark, på sand- och grusterrasserna växer tallskog och på de bättre dränerade och småkuperade markerna finns dungar med i huvudsak lövskog. Taberg, vars berggrund gett upphov till en gynnsam miljö för näringskrävande vegetation, reser sig 343 meter över havet.

I Vättern hittas Visingsö vars berggrund består av kalkrik sandsten och skiffer tillhörande Visingsöformationen. Detta har medfört en näringsrik och god jordmån och ön har därför kommit att domineras av jordbruks- och trädgårdsodlingar.^[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[11]

Jönköpings kommun	Hela riket
Bebyggelse (7,6 %)   Skog (65,0 %)   Öppen myrmark (3,4 %)   Jordbruksmark (15,8 %)   Övrig mark (8,2 %)	Bebyggelse (3,1 %)   Skog (68,0 %)   Öppen myrmark (7,2 %)   Jordbruksmark (7,4 %)   Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns 172 naturreservat i Jönköpings kommun.^[12] Som exempel kan nämnas Anderstorps Stormosse som av Länsstyrelsen i Jönköpings län beskrivs som "ett av Sydsveriges största och värdefullaste myrmarksområden". Länsstyrelsen skriver vidare att syftet med reservatet är att (citat):^[13]

• bevara en av Sydsveriges största myrkomplex med högmossar
• bevara biologisk mångfald knuten till myr- och skogsmark
• skydda och återställa värdefulla myrmarker
• tillgodose behov av områden för friluftslivet
• bevara Natura 2000-området med dess naturtyper och arter i gynnsam bevarandestatus

Komosse och Dumme mosse hittas i Västra delen av kommunen. Den senare finns på finns med på Europarådets lista över skyddsvärda myrmarker i Europa.^[10]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

De 15 församlingarna i Jönköpings kommun
Bankeryds församling Barnarps församling Gränna församling Hakarps församling Huskvarna församling Jönköpings Kristina-Ljungarums församling Jönköpings Sofia-Järstorps församling Lekeryds församling Månsarps församling Norra Mo församling Norrahammars församling Rogberga-Öggestorps församling Skärstad-Ölmstads församling Visingsö församling Ödestugu församling

Från 2016 indelas kommunen istället i 24 distrikt^[14]:

De 24 distrikten i Jönköpings kommun
Angerdshestra Bankeryd Barnarp Bottnaryd Gränna Hakarp Huskvarna Järsnäs Järstorp Jönköping Kristina Jönköping Sofia Lekeryd Ljungarum Mulseryd Månsarp Norra Unnaryd Norrahammar Rogberga Skärstad Svarttorp Visingsö Ödestugu Öggestorp Ölmstad

Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.

• Kommundelsråd Bankeryd
• Kommundelsråd Norra Mo
• Kommundelsråd Månsarp-Taberg
• Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
• Kommundelsråd Tenhult
• Kommundelsråd Lekeryd
• Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
• Kommundelsråd Gränna-Visingsö
• Kommundelsråd Huskvarna
• Kommundelsråd Barnarp

Det finns 17 tätorter i Jönköpings kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr	Tätort	Befolkning	Anmärkning
1	Jönköping	93 797	inkluderar Huskvarna, Hovslätt, Lockebo och Norrahammar
2	Bankeryd	8 506	inkluderar Trånghalla
3	Taberg	4 486	inkluderar Månsarp
4	Tenhult	3 112
5	Gränna	2 726
6	Odensjö	2 646	omfattar hela Barnarp
7	Kaxholmen	1 561
8	Lekeryd	788
9	Bottnaryd	717
10	Kortebo	512
11	Skärstad	433
12	Ölmstad	401
13	Örserum	356
14	Tunnerstad	322
15	Öggestorp	238
15	Gissebo	204
15	Ryd	200

År	Partier
1994-1998	S	C
1998-2002	S	C
2002-2006	S	C
2006-2010	M	KD	C	FP	MP
2010-2014	M	KD	C	FP	MP
2014-2018	M	KD	C	L
2018-2022	S	C	L	MP
2022-[15]	S	C	L

Kommunalråd
Majoritet	S	Andreas Persson
Majoritet	S	Mona Forsberg
Majoritet	C	Ann-Marie Nilsson
Opposition	KD	Andreas Sturesson
Opposition	M	Joakim Dahlström

Presidium 2022–2026
Ordförande	S	Tord Sundqvist
Förste vice ordförande	C	Anders Samuelsson
Andre vice ordförande	SD	Jan-Ove Lipponen

Källa:^[16]

Valår	V	S	MP	SD	NYD	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	1	36				16	15	4	9	36 16 15 4 9	81	90,0	71
1973	1	35				17	9	6	13	35 17 9 6 13	81	92,0	71
1976		37				16	10	5	13	37 16 10 5 13	81	92,0	70 11
1979	2	36				13	10	5	15	36 13 10 5 15	81	90,8	64 17
1982	2	38				9	5	8	19	38 9 5 8 19	81	91,2	60 21
1985	2	37				8	10	8	16	37 8 10 8 16	81	89,7	62 19
1988	2	34	3			8	9	11	14	34 8 9 11 14	81	86,2	56 25
1991	1	31	1		2	8	7	14	17	31 8 7 14 17	81	86,6	59 22
1994	3	36	4			8	6	8	16	36 4 8 6 8 16	81	86,3	48 33
1998	7	30	1			8	2	17	16	7 30 8 17 16	81	81,47	42 39
2002	5	33				8	7	16	12	5 33 8 7 16 12	81	80,74	44 37
2006	3	30	2			7	5	17	17	30 7 5 17 17	81	81,91	49 32
2010	3	27	4	3		5	5	13	21	27 4 5 5 13 21	81	83,20	44 37
2014	4	26	6	8		6	4	10	17	4 26 6 8 6 4 10 17	81	84,42	47 34
2018	5	23	4	10		7	4	14	14	5 23 4 10 7 4 14 14	81	85,17	47 34
2022	5	24	3	12		7	3	12	15	5 24 12 7 12 15	81	81,13	42 39
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Presidium 2022–2026
Ordförande	C	Ann-Marie Nilsson
Förste vice ordförande	S	Mona Forsberg
Andre vice ordförande	M	Joakim Dahlström

Källa:^[17]

Namn	Från	Till	Politisk tillhörighet
	Åke Johansson	1978	1991	Centerpartiet
	Lennart Nilforsen	1991	1994	Moderaterna
	Åke Johansson	1994	2004	Centerpartiet
	Peter Persson	2004	2006	Socialdemokraterna
	Acko Ankarberg Johansson	2006	2010	Kristdemokraterna
	Mats Green	2010	2014	Moderaterna
	Ann-Marie Nilsson	2014-		Centerpartiet

Nämnd	Ordförande	Vice ordförande	Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	S	Anna Carlsson	L	Stig-Arne Tengmer	KD	Gabriella Lönn
Funktionsstödsnämnden	S	Sofie Tegvall	C	Eva Persson	M	Peter Jutterström
Individ- och familjeomsorgsnämnden	S	Christer Sjöberg	V	Kenneth Kindblom	SD	Ida Kors
Krisledningsnämnden	C	Ann-Marie Nilsson	S	Mona Forsberg	M	Joakim Dahlström
Kultur- och fritidsnämnden	C	Lena Sumedrea	S	Magnus Engvall	M	Björn Johansson
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	C	Göran Bäckstrand	MP	Mats Larsson Weidmann	KD	Örjan Dahlberg
Stadsbyggnadsnämnden	L	Ann-Marie Hedlund	S	Martin Karlsson	M	Bengt Regné
Tekniska nämnden	S	Lynn Carlsson	MP	Robin Hansson	SD	Kristian Aronsson
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden	S	Carina Sjögren	V	Thony Kankare	M	Kamran Sairafi
Valnämnden	S	Mikael Rydberg	C	Anders Samuelsson	M	Thomas Nordqvist
Äldrenämnden	S	Elin Rydberg	V	Christer Florin	KD	Carl Cunningham
Överförmyndarnämnden	S	Nicholas Hillergård	L	Bertil Rylner	SD	Agnetha Lundberg
Revisionen	M	Sara Larsson	KD	Kjell Dahlström	S	Håkan Hakeberg

I Norden:

Utanför Norden:

I början av 2020-talet dominerades arbetsmarknaden av tjänstesektorn, primärt den offentliga sektorn. Detta genom centralortens status som residensstad samt genom att ett flertal myndigheter fanns representerade där. Som exempel kan nämnas Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Domstolsverket, Göta hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsstyrelsen i Jönköpings län och avdelningar av Socialstyrelsen och Riksrevisionsverket. Dessutom fanns Högskolan i Jönköping i centralorten.

Omkring 12 procent av kommunens förvärvsarbetande återfanns inom tillverkningsindustrin som främst utgjordes av små och medelstora företag. Tillverkningsindustrin dominerades dock av stora företag så som Husqvarna AB, Fläkt Woods AB och Saab AB.^[10]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och riksväg 26, i öst-västlig riktning riksväg 40 och från nordväst mot sydost riksväg 47. Från Jönköping utgår riksväg 30 söderut, riksväg 31 åt sydöst och riksväg 50 norrut. Från Huskvarna utgår länsväg 132 åt öster. I kommunens nordvästra del avtar länsväg 185 åt norr från riksväg 40.

Från nordväst mot sydost sträcker sig Jönköpingsbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Skövde centralstation och Nässjö med uppehåll i Bankeryd, Jönköping, Huskvarna och Tenhult. Sträckan Jönköping-Nässjö trafikeras även av regiontågen Krösatågen. Från Jönköping utgår Vaggerydsbanan mot Vaggeryd där den ansluter till Järnvägslinjen Halmstad–Nässjö. Banan trafikeras av Krösatågen med uppehåll i Jönköping, Rocksjön, Hovslätt och Norrahammar. En gång dagligen trafikerar också SJ:s fjärrtåg från Jönköping mot Norrköping och Stockholm via Nässjö.

År 2023 fanns 16 gymnasieskolor i kommunen varav fem kommunala, två regionala och nio fristående. Bland de kommunala återfanns Erik Dahlbergsgymnasiet, Per Brahegymnasiet och Sandagymnasiet.^[18] Det tidigare riksinternatet Grennaskolan lade ner sin verksamhet 2019.

I kommunen finns också folkhögskolorna Braheskolan och Södra Vätterbygdens folkhögskola.

Högskolan i Jönköping grundades 1977 och inkluderar de fyra fackhögskolorna Hälsohögskolan, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping International Business School och Tekniska Högskolan. Totalt hade 30,5 procent av invånarna i åldersgruppen 25–64 år eftergymnasial utbildning 2022. Detta kan jämföras med riket som helhet där motsvarande siffra var 30,3 procent.^[19]

Kommunen har 147 292 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 9:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2020[20]
År			Folkmängd
1970		107 698
1975		108 500
1980		107 561
1985		107 362
1990		111 486
1995		115 429
2000		117 095
2005		120 965
2010		127 382
2015		133 310
2020		142 427

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 886, eller 20,35 % av befolkningen (hela befolkningen: 132 140 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 009, eller 14,34 %.^[21]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Jönköpings kommun 132 140 personer. Av dessa var 19 836 personer (15,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[22]

Födelseland[22]
31 december 2014
1	Sverige	112 304
2	Irak	3 157
3	Asien: Övriga länder	2 165
4	Europeiska unionen: Övriga länder	1 962
5	Syrien	1 536
6	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	1 451
7	Bosnien och Hercegovina	1 214
8	Finland	1 055
9	Afrika: Övriga länder	1 023
10	Somalia	684
11	Europa utom EU: Övriga länder	653
12	Tyskland	649
13	Turkiet	618
14	Iran	606
15	Polen	515
16	Sydamerika	513
17	Nordamerika	390
18	Kina	369
19	Thailand	316
20	Danmark	298
21	Norge	292
22	Afghanistan	216
23	Island	56
24	Oceanien	47
25	Sovjetunionen	43
26	Okänt födelseland	8

Bland museum i Jönköpings kommun kam nämnas länsmuseet Jönköpings läns museum, Fågelmuseet och Tändsticksmuseet.

Jönköpings läns museum som grundades 1901. Museet har stora samlingar konst från 1900-talet men bedriver också etnologisk dokumentation och konservering. Fågelmuseet visar dels uppstoppade fåglar och dels ägg. Fåglarna är främst från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet medan äggen samlats in under cirka 100 år. Tändsticksmuseet är ett arbetslivsmuseum.

Det första kända dokumentet där namnet Jönköping dyker upp utfärdades 1278 av Magnus Ladulås. År 1283 grundades där ett franciskanerkloster^[23] och året därpå fick Jönköping stadsprivilegier.^[24] Under 1500-talet blev det gamla klostret ett befäst slott under namnet Jönköpings slott. Med tiden kom den gamla staden Jönköping att bli en viktig gränspost mot Danmark. Staden flyttades efter den bränts ner på 1600-talet.^[23] Under samma århundrade fick även Gränna stadsprivilegier. Ett minne efter detta är vägnätet som planerades av Per Brahe och ruinen efter Brahehus.^[25]

Genom anläggandet av industrier, däribland Jönköpings tändsticksfabrik, på 1800-talet fördubblades områdets befolkning.^[23][24] År 1911 blev även Huskvarna stad. Det området förknippades främst med Husqvarna Vapenfabriks AB. Konjunkturen gjorde att Huskvarna med tiden växte samman med Jönköping.^[26] Huskvarna tradition av vapentillverkning kan dock spåras till 1300-talet då Rumlaborg uppfördes.^[27]

Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.

Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.

• 

• 

• 

  Jönköpings stad
  (1935–1970)
  Jönköpings kommun
  (1971-)

• 

Jönköping utsågs av Sveriges televisions sportredaktion till Sveriges bästa idrottsstad 2017.

Under 00-talet spelade både herr- och damlaget tillhörande Jönköping Bandy IF (fram till 2005 Järhaga SK) i Allsvenskan i bandy för herrar respektive Allsvenskan i bandy för damer.

HV71 är kommunens mest framgångsrika ishockey-lag som totalt kammat hem fem SM-guld. Jönköpings IK har även de haft SM-framgångar, dock i innebandy. De kammade hem SM-silver 1986, 1988 och 1990 samt SM-brons 1987, 1989 och 1991. Bland framgångsrika lag i fotboll kan nämnas Jönköpings Södra IF, Husqvarna FF, IK Tord och Tenhults IF.

Inom basket har kan nämnas Brahe Basket som genom åren har spelat elitbasket på såväl herr- som damsidan och haft en stor ungdomsverksamhet.

Kanotklubben Jönköpings KK har haft två medlemmar som deltog i Olympiska sommarspelen 2004, Sofia Paldanius och Anders Gustafsson.

• Personer med anknytning till Jönköpings kommun
• Jönköpings Rådhus Aktiebolag

• Wikimedia Commons har media som rör Jönköpings kommun.
• Jönköpings kommun