sv.wikipedia.org

Kangasala – Wikipedia

  • ️Fri Jan 01 2016
Kangasala
Kangasala (finska)
Kommun
Land Finland Finland
Landskap Birkaland
Admin. centrum Kangasala kyrkoby
Area 870,85 km² (2016-01-01)[1]
 - land 658,04 km²
 - vatten 212,81 km²
Folkmängd 32 622 (2021-12-31)[2]
 - män 15 992 (2020-12-31)[2]
 - kvinnor 16 222 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 49,57 invånare/km²[2][1]
Kommunkod 211
Geonames 654441
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
98,2 %
0,3 %
1,6 %
Läge 61°27′50″N 24°04′20″Ö / 61.46389°N 24.07222°Ö
Kangasala stads läge
Kangasala stads läge

Kangasala stads läge

Webbplats: www.kangasala.fi

Kangasala är en stad i landskapet Birkaland i Finland. Kangasala har 32 622 invånare och har en yta på 870,85 km².

Kangasala avskildes från Birkala som en egen kyrksocken i slutet av 1300-talet och nämns första gången år 1403. Kring 1400 anslöts Pälkäne kapell till Kangasala men redan under första hälften av 1400-talet avskildes det till en egen kyrksocken.[3]

Den 1 januari 2005 slogs Kangasala samman med Sahalahti och 2011 med Kuhmalahti förutvarande kommun. Den 1 januari 2018 blev Kangasala stad.

Kangasala är enspråkigt finskt.

I kommunen finns åsarna Haralaåsen, Kejsaråsen, Kuohuåsen, Kyrkåsen och Vehoniemiåsen samt egendomen Växiö. I kommunen ligger del av en tätort (Tammerfors centraltätort) och tre tätorter: Kuhmalax kyrkoby, Ruutana och Sahalax kyrkoby.

Utsikt över traktens sjöar beskrivs i Sommardag i Kangasala av Zacharias Topelius.

ValårVFSDPGRÖNÖVRSAFCKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19768134315
8134315
4380,6
19807144315
7144315
4379,7
198451424216
51424216
4375,8
198851435115
5143515
4370,8
199251455212
51455212
4370,5
199651256213
51256213
4359,3
200041116714
4116714
4354,7
2004412167211
41267211
4358,6
2914
20083103415413
310345413
4363,4
2815
2012213367515
13367515
5161,7
3714
2017312765513
312765513
5161,4
3615
2021211694514
11694514
5156,9
3417
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kangasala har följande vänorter;[4]

Det finns en gymnasieskola i Kangasala. Det finns en yrkeskola i Kangasala som heter Tammerfors regions yrkeskola Tredu. Det finns två högstadieskolor i Kangasala: Pikkola högstadieskola och Pitkäjärvi högstadieskola.

Befolkningsutvecklingen i Kangasala stad 1975–2020[5]
ÅrFolkmängd
197520 564
198021 877
198523 225
199024 407
199525 106
200025 630
200527 927
201029 675
201530 607
202032 214
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022.

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[6][7]

Språk Talare 2022-12-31
Antal Andel (%)
Hela befolkningen 32 959 100,0
Inhemska språk totalt 31 973 97,0
Finska 31 893 96,8
Svenska 78 0,2
Samiska 2 0,0
Främmande språk totalt 986 3,0
Ryska 180 0,5
Estniska 118 0,4
Engelska 68 0,2
Arabiska 53 0,2
Thailändska 46 0,1
Tagalog 42 0,1
Tyska 40 0,1
Kinesiska 35 0,1
Kurdiska 34 0,1
Persiska 34 0,1
Polska 33 0,1
Språk med färre än 30 talare men fler än 10 184 0,6
Språk med färre än 10 talare 119 0,4
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.

  Finska (96,8 %)
  Svenska (0,2 %)
  Samiska (0,0 %)
  Främmande språk (3 %)

Kimmo Pyykkö konstmuseum ligger i Kangasala.

Vapnet ritades av Olof Eriksson 1951.[8]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
  2. ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
  3. ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296
  4. ^ ”Ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116205958/http://www.kangasala.fi/tietoa_kangasalta/ystavyyskunnat/. Läst 12 oktober 2015.
  5. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023.
  6. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
  7. ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
  8. ^ ”Kangasala kommunalverk”. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908133404/http://www.kangasala.fi/foreign_visitors/pa_svenska/kangasala_kommunalverk/. Läst 8 september 2014.