Kangasala är en stad i landskapet Birkaland i Finland. Kangasala har 32 622 invånare och har en yta på 870,85 km².
Kangasala avskildes från Birkala som en egen kyrksocken i slutet av 1300-talet och nämns första gången år 1403. Kring 1400 anslöts Pälkäne kapell till Kangasala men redan under första hälften av 1400-talet avskildes det till en egen kyrksocken.[3]
Den 1 januari 2005 slogs Kangasala samman med Sahalahti och 2011 med Kuhmalahti förutvarande kommun. Den 1 januari 2018 blev Kangasala stad.
Kangasala är enspråkigt finskt.
I kommunen finns åsarna Haralaåsen, Kejsaråsen, Kuohuåsen, Kyrkåsen och Vehoniemiåsen samt egendomen Växiö. I kommunen ligger del av en tätort (Tammerfors centraltätort) och tre tätorter: Kuhmalax kyrkoby, Ruutana och Sahalax kyrkoby.
Utsikt över traktens sjöar beskrivs i Sommardag i Kangasala av Zacharias Topelius.
Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1976 | 8 | 13 | | | | 4 | 3 | 15 | | 43 | 80,6 | |
1980 | 7 | 14 | | | | 4 | 3 | 15 | | 43 | 79,7 | |
1984 | 5 | 14 | 2 | | | 4 | 2 | 16 | | 43 | 75,8 | |
1988 | 5 | 14 | | 3 | | 5 | 1 | 15 | | 43 | 70,8 | |
1992 | 5 | 14 | | 5 | | 5 | 2 | 12 | | 43 | 70,5 | |
1996 | 5 | 12 | | 5 | | 6 | 2 | 13 | | 43 | 59,3 | |
2000 | 4 | 11 | 1 | 6 | | 7 | | 14 | | 43 | 54,7 | |
2004 | 4 | 12 | 1 | 6 | | 7 | 2 | 11 | | 43 | 58,6 | |
2008 | 3 | 10 | 3 | 4 | 1 | 5 | 4 | 13 | | 43 | 63,4 | |
2012 | 2 | 13 | 3 | | 6 | 7 | 5 | 15 | | 51 | 61,7 | |
2017 | 3 | 12 | 7 | | 6 | 5 | 5 | 13 | | 51 | 61,4 | |
2021 | 2 | 11 | 6 | | 9 | 4 | 5 | 14 | | 51 | 56,9 | |
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Kangasala har följande vänorter;[4]
Eiðis kommun, Färöarna
Fjallabyggð, Island
Hernings kommun, Danmark
Holmestrands kommun, Norge
Husby, Tyskland
Jomala, Åland
Paamiut, Grönland
Räpina kommun, Estland
Vänersborgs kommun, Sverige
Zülpich, Tyskland
Det finns en gymnasieskola i Kangasala. Det finns en yrkeskola i Kangasala som heter Tammerfors regions yrkeskola Tredu. Det finns två högstadieskolor i Kangasala: Pikkola högstadieskola och Pitkäjärvi högstadieskola.
Befolkningsutvecklingen i Kangasala stad 1975–2020[5] |
---|
|
År | | | Folkmängd |
1975 | | 20 564 |
1980 | | 21 877 |
1985 | | 23 225 |
1990 | | 24 407 |
1995 | | 25 106 |
2000 | | 25 630 |
2005 | | 27 927 |
2010 | | 29 675 |
2015 | | 30 607 |
2020 | | 32 214 |
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[6][7]
Språk |
Talare 2022-12-31
|
Antal |
Andel (%)
|
Hela befolkningen |
32 959 |
100,0
|
Inhemska språk totalt |
31 973 |
97,0
|
Finska |
31 893 |
96,8
|
Svenska |
78 |
0,2
|
Samiska |
2 |
0,0
|
Främmande språk totalt |
986 |
3,0
|
Ryska |
180 |
0,5
|
Estniska |
118 |
0,4
|
Engelska |
68 |
0,2
|
Arabiska |
53 |
0,2
|
Thailändska |
46 |
0,1
|
Tagalog |
42 |
0,1
|
Tyska |
40 |
0,1
|
Kinesiska |
35 |
0,1
|
Kurdiska |
34 |
0,1
|
Persiska |
34 |
0,1
|
Polska |
33 |
0,1
|
Språk med färre än 30 talare men fler än 10 |
184 |
0,6
|
Språk med färre än 10 talare |
119 |
0,4
|
|
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
|
|
Kimmo Pyykkö konstmuseum ligger i Kangasala.
Vapnet ritades av Olof Eriksson 1951.[8]
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296
- ^ ”Ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116205958/http://www.kangasala.fi/tietoa_kangasalta/ystavyyskunnat/. Läst 12 oktober 2015.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 24 mars 2023.
- ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Kangasala kommunalverk”. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908133404/http://www.kangasala.fi/foreign_visitors/pa_svenska/kangasala_kommunalverk/. Läst 8 september 2014.