sv.wikipedia.org

Kilanda socken – Wikipedia

  • ️Mon Jan 01 1934
Kilanda socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradAle härad
KommunAle kommun
Bildadmedeltiden
Area43 kvadratkilometer
Upphov tillKilanda landskommun
Kilanda församling
MotsvararKilanda distrikt
TingslagVättle, Ale och Kullings tingslag (1934-01-01–)
Ale tingslag (–1933-12-31)
Karta
Kilanda sockens läge i Västra Götalands län.
Kilanda sockens läge i Västra Götalands län.

Kilanda sockens läge i Västra Götalands län.

Koordinater57°56′16″N 12°13′09″Ö / 57.93777847°N 12.21916676°Ö
Koder, länkar
Sockenkod1707
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen		Kilanda distrikt
Redigera Wikidata

Kilanda socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1974 i Ale kommun och motsvarar från 2016 Kilanda distrikt. Sockenkyrka är Kilanda kyrka.

Socknens areal är 43,42 kvadratkilometer varav 41,48 land.[1] År 2000 fanns här 474 invånare.[2]

Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kilanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Kilanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Starrkärrs landskommun som 1974 uppgick i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2008 i Starrkärr-Kilanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kilanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]

I roteindelningen ingick inte bara byar utan även enskilda gårdar, torp och bebodda utmarker.[6] Samtliga dessa gårdar, torp och utmarker är inte fortfarande bebyggda och bebodda. De platser som idag inte klassas av Lantmäteriet som bebyggelse är satta inom parentes.[7] Den militära roteindelningen upphörde 1901 då Indelningsverket avskaffades.

  • Norra roten: Kollanda, Ranneberg, Uppegården, (Höltan), Hällebäckahult, (Slätten), (Bur), Kilanda säteri, Hult, (Jonstorp).
  • Södra roten: Burhult, (Näset), Sverket, Burhultsnäs, Järnbo, Kullen, (Putsen), (Sunnet), Vasebacken, Ramsjödal, (Björkkullen).
  • Bräcke rote: Bräcke, (Gundal), (Hedan), (Skinbo), Rågtvet, Anfastebo.
Kilanda skola.

Kilanda socken ligger nordost om Göteborg med Kilandaån i nordväst, Risveden i norr och Alefjäll i söder. Socknen har odlingsbygd i dalar som omges av mossrik skogsbygd.[8][1][9][10] Trakten är rik på insjöar varav den största är Tinnsjön som delas med Östads socken i Lerums kommun.

I socknen finns tre naturreservat. Trehörningen som delas med Skepplanda socken i Ale kommun och Östads socken i Lerums kommun och Kroksjön som delas med Skepplanda socken ingår i EU-nätverket Natura 2000. Båda är belägna i södra Risveden. Anfastebo som är beläget i Alefjäll är ett kommunalt naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen.

I byn Krokstorp har det funnits ett gästgiveri.[11][12]

Kilanda säteri.

Kilanda säteri är omnämnt som sätesgård från 1400-talet.[13] 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer. Godset stannade i familjen Alströmers ägo till 1791. Mellan 1797 och 1958 ägdes godset av familjen Ekman. Grosshandlaren Peter P. Ekman , som köpte godset 1797, lade grunden till det Ekmanska handelshuset i Göteborg. Som mest ägde han 12 sillsalterier i Bohuslän. Från 1870 till 1912 fanns en statlig lantbruksskola på godset. I dag drivs gården som ett mjölkföretag.[14]

En boplats och lösfynd från stenåldern är funna. Från järnåldern finns gravar, ett gravfält och en fornborg.[8][15][16][9]

Befolkningen ökade från 356 1810 till 631 1870 varefter den sjönk till 269 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 425 1990.[17]

Namnet skrevs 1424 Kilande och kommer från kyrkbyn. Efterleden är land. Förleden innehåller kil sannolikt syftande på ett kilformigt jordtycke eller kilformig terrängformation.[18][9]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kilanda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
  4. ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
  5. ^ Administrativ historik för Kilanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Starrkärr - Kilanda i svunnen tid, Starrkärr-Kilanda Hembygdsförening, Vårgårda 1994, sid 757
  7. ^ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet (läst 2019-07-25)
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
  9. ^ [a b c] Kilanda, Nationalencyklopedin (läst 15 mars 2016)
  10. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  11. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken, Säffle 1972 sid 214ff
  12. ^ Reskarta öfver Sverige, södra delen 1830 Arkiverad 11 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga biblioteket
  13. ^ Götheborgs Wecko-Lista 28/6 1756: “Den 3. nästkommande Julii kommer igenom offentelig Auction til den mästbjudande at försäljas uppå Sätteriet Killanda uti Ahle-Härad, en del Boskap, bestående af Stutar och Qwigor.”
  14. ^ Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor (Älvängen 2010)
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kilanda socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kilanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  17. ^ Folkmängd 1810-1890 Kilanda i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 11 juni 2016)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
  • Adelsköld, Ernst Carl Allan (1915). Kilanda : ett gammalt säteri. Stockholm. Libris 2535627. https://runeberg.org/stf/1915/0340.html - Särtryck ur: Svenska turistföreningens årsskrift 1915, sid. 274-281.
  • Borgås, Einar (1968). Kilanda kyrka. Västergötlands kyrkor, 99-0860442-2 ; 18. Göteborg. Libris 1497368
  • Lukasiak, Elzbieta (2006). Kulturhistorisk inventering av Starrkärrs och Kilanda församlingars begravningsplatser. Starrkärr: Starrkärrs kyrkliga samfällighet, Svenska kyrkan. Libris 10148779
  • Rahm, Håkan (1996). ”Kilanda säteri : en gårdshistoria”. Västgötabygden (Lidköping  : Västergötlands hembygdsförbund, 1946-) 1996 (51 :1),: sid. 5-7. ISSN 0346-4954. ISSN 0346-4954 ISSN 0346-4954. Libris 2203119
  • Starrkärr-Kilanda i svunnen tid. Del 1-2. Älvängen: Starrkärr-Kilanda hembygdsförening. 1994. Libris 10356433
  • Starrkärr-Kilanda socknar. Nol: Ale kommun. 1975. Libris 1798247
  • Torp i Starrkärr-Kilanda socknar. Älvängen: Starrkärr-Kilanda hembygdsfören. 1988. Libris 7666589. ISBN 91-7808-000-2