Monacos Grand Prix 1980 – Wikipedia

Monacos Grand Prix 1980
Datum	18 maj 1980
Bana	Circuit de Monaco
Sträcka	76 × 3,312 = 251,712 km
Vinnare	Carlos Reutemann, Williams-Ford
Pole position	Didier Pironi, Ligier-Ford
Snabbaste varv	Carlos Reutemann, Williams-Ford, 1:27,418
Övrigt	Skurar

Monacos Grand Prix 1980 var det sjätte av 14 lopp ingående i formel 1-VM 1980.

Starten av Monacos Grand Prix brukar vara ett skådespel och den här starten var inget undantag. Det inträffade en olycka redan i den första kurvan, då irländaren Derek Daly lyckades lyfta med sin Tyrrell-Ford i Sainte Devote för att därefter landa ovanpå ett tre andra bilar, bland andra stallkamraten Jean-Pierre Jariers.

Carlos Reutemann vann loppet, Jacques Laffite kom tvåa och Nelson Piquet lyckades genom sin tredjeplats hålla liv i sina mästerskapsförhoppningar då hans värsta konkurrent Alan Jones fick bryta.

1. Carlos Reutemann, Williams-Ford, 9 poäng
2. Jacques Laffite, Ligier-Ford, 6
3. Nelson Piquet, Brabham-Ford, 4
4. Jochen Mass, Arrows-Ford, 3
5. Gilles Villeneuve, Ferrari, 2
6. Emerson Fittipaldi, Fittipaldi-Ford, 1
7. Mario Andretti, Lotus-Ford
8. Riccardo Patrese, Arrows-Ford
9. Elio de Angelis, Lotus-Ford (varv 68, olycka)

• Jan Lammers, ATS-Ford (varv 64, för få varv)
• Didier Pironi, Ligier-Ford (54, olycka)
• René Arnoux, Renault (53, olycka)
• Patrick Depailler, Alfa Romeo (50, motor)
• Jody Scheckter, Ferrari (27, hantering)
• Alan Jones, Williams-Ford (25, differential)
• Jean-Pierre Jabouille, Renault (25, växellåda)
• Bruno Giacomelli, Alfa Romeo (0, olycka)
• Jean-Pierre Jarier, Tyrrell-Ford (0, olycka)
• Alain Prost, McLaren-Ford (0, olycka)
• Derek Daly, Tyrrell-Ford (0, olycka)

• John Watson, McLaren-Ford
• Eddie Cheever, Osella-Ford
• Geoff Lees, Shadow-Ford
• Keke Rosberg, Fittipaldi-Ford
• Ricardo Zunino, Brabham-Ford
• Tiff Needell, Ensign-Ford
• Dave Kennedy, Shadow-Ford

• Didier Pironis första pole position.