Nackben – Wikipedia

Nackben, occipitalben (latin: os occipitale) är, i människans skelett, ett krökt, trapetsformat ben som utgör kraniets bakre, nedre del.

Benet har en oval öppning, stora nackhålet (foramen magnum), genom vilken ryggradskanalen (canalis vertebralis) passerar ned i ryggraden (columna vertebralis). Ventralt om öppningen finns en böjd platta som kallas squama occipitalis. Dorsalt på benet befinner sig protuberantia occipitalis externa som är muskelfäste för bland annat trapeziusmuskeln.

Nackbenet ledar mot sex andra ben:

• ringkotan (atlas) i atlantooccipitalleden (articulatio atlantooccipitalis)
• de två hjässbenen (os parietale)
• de två tinningbenen (os temporale)
• kilbenet (os sphenoidale)

• M. semispinalis capitis
• M. rectus capitis posterior major
• M. rectus capitis posterior minor
• M. obliquus capitis superior
• M. splenius capitis
• M. trapezius
• M. rectus capitis anterior
• M. rectus capitis lateralis
• M. longus capitis
• M. sternocleidomastoideus
• M. occipitalis
• M. constrictor pharyngis superior
• Musculus longus colli

• 

  Nackben hos nyfödd

• Hals
• Nacke

• Motsvarande engelskspråkiga artikel den 23 juli 2006 som i sin tur till stora delar bestod av text från Gray's Anatomy.
• Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0