Renstiernas gata – Wikipedia
Renstiernas gata är en gata på östra Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning från Katarinavägen till Ringvägen och är cirka 900 meter lång. Uttalas ofta lokalt som "Renschenasgatan" och vanligen i bestämd form.[1]
På 1670-talet kallades delen norr om Bondegatan för Nya Trädgårdsgatan respektive Nya Stadsträdgårdsgatan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns gatan som Renstiernas gränd och på 1740-talet uppträder namnformen Renstiernas-Gatan. Namnet härrör från två från Holland invandrade bröder, Abraham och Jakob Momma, som adlades till Reenstierna år 1669. Båda var framgångsrika affärsmän och hade ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan; Reenstiernska palatset. På den tiden var nuvarande Renstiernas gata en backig väg, som slutade i en smal gränd vid stupet ner till Stadsgården. Gränden kallades Schenasgränden och den användes som kälkbacke av traktens barn.[1]
I början av 1900-talet sprängdes gatans norra del ner till nuvarande nivå tillsammans med Katarinavägen. Därigenom klipptes Stigbergsgatan av som innan dess ledde ända fram till Katarina kyrka. I söder sprängdes gatan på 1930-talet genom Vita Bergen.
- Pionen, den före detta ledningscentralen från 1943 under Vita bergen vid Renstiernas gata 37, som dataföretaget Bahnhof övertog år 2007 och lät bygga om den till datahall.
- Svenska Ords skrivstuga, Renstiernas gata 39, Hasse Alfredsons och Tage Danielssons författarstuga.
-
Renstiernas gata möter Katarinavägen.
-
-
-
-
Renstiernas gata 36–40, arkitekt Lars Bryde.
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 224. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Wikimedia Commons har media som rör Renstiernas gata.- Stockholmskällan har media som rör Renstiernas gata