Social tregrening – Wikipedia

Social tregrening är en samhällsyn som utvecklades av Rudolf Steiner 1917–1919 och som fokuserar på en balans mellan de tre områdena kulturliv, rättsliv och näringsliv.

Tregreningen tar sin utgångspunkt i att samhället är delat i tre områden, vart och ett med sina egna lagar och funktioner:

• Kulturlivet omfattar utbildning, vetenskap, religion, konst och massmedia.
• Rättslivet omfattar det politiska livet (staten), mänskliga rättigheter, lagar, förordningar och avtal.
• Näringslivet omfattar det ekonomiska livet med produktion, handel och konsumtion av varor och tjänster.

• Tregrening vill främja frihet i kulturlivet, jämlikhet i rättslivet och associativ samverkan i det ekonomiska livet.
• En sund samhällsutveckling kräver att de tre områdena är tillräckligt självständiga gentemot varandra, men ändå samverkar i harmoni.
• Inget av dessa områden bör dominera ett annat område, medan de i praktiken oftast är sammanflätade.

Tregreningens principer har tillämpats i enskilda antroposofiskt orienterade företag, men aldrig på statlig nivå. Bernard Lievegoed i Holland införlivade viktiga aspekter av social tregrening i sitt arbete med organisationsutveckling. Vissa socialt ansvariga banker i Europa och USA arbetar utifrån ett tregreningsperspektiv.

• Rudolf Steiner: Kärnpunkterna i den sociala frågan (Social tregrening, 1919).
• Peter Normann Waage: "Idéer till ett annorlunda samhälle : om Rudolf Steiners tregrening" i tidskriften Balder, nr 1, 2004.
• Peter Normann Waage: Mennesket, makten og markedet – Rudolf Steiners sosiale ideer i møte med globaliseringen (Pax, 2002). Norsk text.
• Nicanor Perlas: Shaping Globalization: Civil Society, Cultural Power and Threefolding (2003)