sv.wikipedia.org

Ulricehamns stad – Wikipedia

  • ️Tue Jan 01 1952
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ulricehamns stad. För orten se Ulricehamn, för dagens kommun, se Ulricehamns kommun.
Ulricehamns stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänÄlvsborgs län
Kommun, nuUlricehamns kommun
CentralortUlricehamn
Inrättad1478
Upphörd31 december 1970
Uppgått iUlricehamns kommun
Befolkning, areal
Areal56 kvadratkilometer (1952)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°47′30″N 13°25′07″Ö / 57.791731111111°N 13.418621111111°Ö
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagKinds och Redvägs tingslag (1948-01-01–)
DomkretsUlricehamns rådhusrätts domkrets (–1947-12-31)
Koder och länkar
Kommunkod1584
Redigera Wikidata

Ulricehamns stad, innan 1741 Bogesunds stad, var en stad och kommun i Älvsborgs län.

Platsen Bawasund nämns i Erikskrönikan och orten bör då ha varit så välkänd att den var värd att nämna. 1371 har Udd Bengtsson (Vinstorpa-Ätten) platsen och Redvägs härad som förläning. Det är oklart om staden redan då hade stadsprivilegier. 1478 omnämns Bogesund som stad i ett köpebrev.[1] Staden bytte 1741 namn till Ulricehamn.

Ulricehamns stad inrättades som kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1938 inkorporerades Brunns landskommun och Vists landskommun. 1971 ombildades staden till Ulricehamns kommun.[2]

Staden hade egen jurisdiktion med Ulricehamns rådhusrätt till den 1 januari 1948, då den därefter blev en del av Kinds och Redvägs tingslag.[3]

Staden hörde till Ulricehamns församling.[4]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1812[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då också inkluderar Brunns socken och Vists socken.

Blasonering: I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona försett krönt U, allt av guld.

Före 1741 hette staden Bogesund och dess sigill innehöll ett krönt B, vilket vid namnbytet ersattes av ett U (efter drottning Ulrika Eleonora). Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Ulricehamns stad i sitt nuvarande utförande 1949.

Ulricehamns stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 56,14 km², varav 51,31 km² land.[6]

I Ulricehamns stad fanns tätorten Ulricehamn, som hade 7 013 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 86,9 procent.[7]

Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns stad 1805–1970[8][9][10]
ÅrFolkmängd
1805789
1810750
18201 240
18301 253
18401 328
18501 455
18601 424
18701 038
18801 215
18901 162
19001 381
19102 197
19203 287
19304 138
19354 436
19406 378
19456 882
19507 707
19557 885
19608 068
19658 452
19708 441
Anm: 1938 inkorporerades kommunerna Brunn och Vist.
För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Ulricehamns stad omfattade när den ombildades till Ulricehamns kommun 1 januari 1971.
ValårVSÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19196810
6810
2479,2

24

19204812
4812
2442,3
21
19225910
5910
2451,0

24

1926245211
245211
2458,2

24

193084111
84111
2457,9

24

1934879
879
2463,0

24

1938121710
12710
3068,5
28
1942111810
11810
3073,2
27
19461101711
10711
3077,2
27
1950131178
1378
3083,9
26
195413188
1388
3083,9
26
195812279
12279
3083,8
26
196213287
13287
3085,3
27
196611478
11478
3087,0
246
  • Övriga 1950 var Fria gruppen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827193037/http://www.ulricehamn.se/ulh_templates/Information.aspx?id=8230. Läst 17 februari 2011.
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
  3. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  4. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
  5. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ulricehamns stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 75. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 33 i pdf:en
  8. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 17 juni 2019.
  9. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 17 juni 2019.
  10. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 17 juni 2019.

v  r

Kommuner i Älvsborgs län 1952-1970
Städer (6 st)
Köpingar (6 st)
Landskommuner (55 st)

Angered (upphörde 1967/1/1) · Axelfors · Bjärke · Björketorp · Bollebygd · Bolstad (upphörde 1969/1/1) · Brålanda · Brämhult · Bäckefors · Dals-Ed · Dalstorp · Flundre · Fristad · Fritsla · Frändefors · Färgelanda · Gäsene · Hemsjö · Herrljunga (upphörde 1953/1/1) · Horred · Högsäter · Högvad · Hökerum · Kindaholm · Kinnarumma (upphörde 1961/1/1) · Kroppefjäll (upphörde 1969/1/1) · Kungsäter · Lelång · Lerum · Limmared (upphörde 1967/1/1) · Lysjö · Länghem (upphörde 1967/1/1) · Lödöse · Nödinge · Redväg · Sandhult · Seglora (upphörde 1961/1/1) · Skallsjö (upphörde 1969/1/1) · Skepplanda  · Skållerud (upphörde 1969/1/1)  · Starrkärr · Steneby · Stora Lundby (upphörde 1969/1/1) · Svansjö  · Sätila  · Södra Väne (upphörde 1967/1/1) · Toarp (upphörde 1967/1/1) · Tranemo · Tössbo  · Vårgårda  · Västra Mark · Västra Tunhem · Åsunden · Ödeborg (upphörde 1967/1/1) · Örby

Nya kommuner efter 1 januari 1952

Dalsjöfors landskommun (1967/1/1)  · Herrljunga köping (1953/1/1)  · Viskafors landskommun (1961/1/1)

Se även: Sveriges kommuner 1952

v  r

Härader och städer i Västergötland
Städer med en asterisk (*) saknade egen jurisdiktion och låg under landsrätt.
Härader

Ale · Askim · Barne · Bjärke · Bollebygd · Flundre · Frökind · Gudhem · Gäsene · Kind · Kinne · Kinnefjärding · Kulling · Kåkind · Kålland · Laske · Mark · Redväg · Skåning · Sävedal · Vadsbo · Valle · Vartofta · Veden · Vilske · Viste · Väne · Vättle · Ås · Åse · Östra Hising

Västergötlands vapen
Städer
Sveriges landskap