motsägelse - Wiktionary
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Böjningar av motsägelse | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | motsägelse | motsägelsen | motsägelser | motsägelserna |
Genitiv | motsägelses | motsägelsens | motsägelsers | motsägelsernas |
- uttal: ˈmuːtsɛːgelsə eller ˈmuːtsejelsə
- påstående som strider mot ett annat påstående; påstående som inte kan vara sant samtidigt som ett annat påstående, eller ett påstående som aldrig kan vara sant
- Det vore en motsägelse att påstå att den nya bilen är gammal.
- Synonymer: kontradiktion
- Se även: motsäga, ↯
- Sammansättningar: självmotsägelse