otrevlig - Wiktionary
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
| Böjningar av otrevlig | Positiv | Komparativ | Superlativ | |
|---|---|---|---|---|
| Attributivt | ||||
| Obestämd singular |
Utrum | otrevlig | otrevligare | |
| Neutrum | otrevligt | |||
| Bestämd singular |
Maskulinum | otrevlige | otrevligaste | |
| Alla | otrevliga | |||
| Plural | otrevliga | |||
| Predikativt | ||||
| Singular | Utrum | otrevlig | otrevligare | otrevligast |
| Neutrum | otrevligt | |||
| Plural | otrevliga | |||
| Kompareras alternativt med mer och mest. | ||||
| Adverbavledning | otrevligt |
- som orsakar (lätt) lidande; (om person) som uppträder på ett sätt (t.ex. i tal) som snarare orsakar obehag än välbehag hos andra personer
- Hon var ganska otrevlig, så jag vill helst inte träffa henne igen.
- Det är en tämligen otrevlig upplevelse.
- Antonymer: trevlig
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1791.[1]
- Besläktade ord: otrevlighet