(även reflexivt: ruska sig) föra något/någon hastigt fram och tillbaka; (även överfört)
Synonymer: skaka

Vanliga konstruktioner: ruska ngt, ruska i ngt

Konduktören ruskade i dörren för att se om den var riktigt stängd.

Jag såg ett par möss vid utelängan som ruskade sig i regnet.

Fraser: (partikelverb) ruska av sig, ruska om, ruska upp

Hon ruskade av sig nervositeten och steg in på sin nya arbetsplats för första gången.

Krisen i Grekland har ruskat om aktie- och valutamarknaden.

Fraser: (konkreta) ruska på huvudet; ruska på sig

Jag såg hur han frågande tittade på mig men bara ruskade på huvudet.

Hunden reste sig, ruskade på sig, och sprang in i buskarna.

Fraser: ruska tupp, ruska liv
vara otrevligt väder, exempelvis regnigt, dimmigt
Ute har det ruskat och regnat, varit grått och vått hela dagen.

Besläktade ord: rusk, ruskig

föra hastigt fram och tillbaka

Böjningar av ruska	Singular	Plural		Singular	Plural
Grammatiskt
Nominativ	ruska	ruskat	Ackusativ 1	ruska	ruskat
Ackusativ 2	ruskan	ruskat
Genitiv	ruskan	ruskien, (ruskain)	Partitiv	ruskaa	ruskia
Lokativ (intern)	Lokativ (extern)
Inessiv	ruskassa	ruskissa	Adessiv	ruskalla	ruskilla
Elativ	ruskasta	ruskista	Ablativ	ruskalta	ruskilta
Illativ	ruskaan	ruskiin	Allativ	ruskalle	ruskille
Essiv	Marginell
Essiv	ruskana	ruskina	Instruktiv	–	ruskin
Exessiv	ruskanta	ruskinta	Abessiv	ruskatta	ruskitta
Translativ	ruskaksi	ruskiksi	Komitativ	–	(ruskineen)?

ruska