90år med AB Banan-Kompaniet

AB Banan-Kompaniet 1909-1999

Bananens ursprung

Enligt medeltida uppfattning var det bananen - inte äpplet - som var kunskapens frukt. Det var på grund av denna legend som Linné gav en av banansorterna namnet Musa Paradisiaca. Bananen härstammar från Sydostasiens fuktiga djungler. Som en av världens äldsta kulturplantor omnämndes den redan i buddistiska texter 600 år f.Kr. Omkring 200 e. Kr. beskrev Yang Fu hur man byggde bananplantager i Kina. Vid 650-talet fördes bananplantan in i Palestina och Egypten. Genom arabiska slavhandlare vandrade bananen sedan vidare till Afrika där den bredde ut sig tvärsöver kontinenten. De första riktiga plantagerna i västvärlden anlades av portugiserna kring 1400-talet på Kanarieöarna.

Först kring början av 1520-talet kom bananen till den region som idag är världens ledande bananproducent - länderna i Central- och Sydamerika. Detta tack vare Panamas biskop Tomas de Berlanga som tog med sig de otympliga och känsliga rotknölarna från Kanarieöarna till Haiti år 1516.

Bananen har sålunda under århundraden gjort en resa över halva jordklotet för att komma till de trakter där vi idag hämtar hem den från.

"S.S Chr. Matthiessen" var vår första bananbåt.
Här ser vi urlastning vid Nybrokajen i Stockholm kring 1925

Bananer från husbehov till rationell stordrift

Kring mitten av 1800-talet växte bananen halvvilt på ett flertal av de västindiska öarna och vid de mera låglänta kusterna i Centralamerika. Man odlade den främst för husbehov på små odlingsfält ägda av lokalbefolkning eller pionjärer från Europa och Nordamerika. Samtidigt hade skeppare, som med sina segelfartyg seglade på dessa destinationer, då och då tagit med sig mindre partier hem. Gick resan bra, utan att bananlasten ruttnade, kunde man sälja delar av partiet med relativt god lönsamhet.

I slutet av 1800-talet insåg man de stora framtidsutsikter som fanns i en rationell bananodling. Företagsamma entreprenörer köpte upp lämplig mark i Centralamerika och startade sedan de första rationella odlingarna i större skala. För att få frukten till fartygen var man tvungen att bygga vägar, järnvägar och hamnar. Vidare fick man bygga bostäder, skolor, sjukhus och ordna med friskt dricksvatten, hygien, bekämpning av malaria och andra tropiska sjukdomar m.m. Man kan utan överdrift påstå att det är genom dess pionjärers försorg som dessa länder fick sin första riktiga infrastruktur.

Problem med övermognad och sjukdomar

Tänk er följande problem: Ni skall odla en växt som måste skördas innan den är mogen. Därefter transportera den på ett sådant sätt att mognadsprocessen bromsas under transporttiden tills frukten hinner till sin destinationshamn. Detta sker bl a genom att under transporten skydda bananen mot kyla och stark värme. Den måste också hanteras och lagras under kontrollerade förhållanden, för att vara precis så exakt mogen att handlarna skall kunna erbjuda konsumenten en gyllengul frukt, smaklig att äta inom två till tre dagar. För att lösa detta krävs en lång kedja av fungerande transport-enheter, minutiös planering, tur och skicklighet. Vidare behövs också pålitliga båtar som klarar av temperaturhållningen ombord samt kontinuerlig övervakning och lägesrapportering.

Vid framkomsten fordras mogningsanläggningar samt skickliga mognadsmästare som skall ta hand om frukten och mogna den i takt med den väntade försäljningen. Detta är många gånger en djärv risktagning som kräver lång erfarenhet.

Så här kom bananen till norden.

Det är lätt att datera bananens intåg i Sverige. Det engelska bolaget Eldars & Fyffes köpte till sina importerade bananer specialbyggda trälådor från Norge av en man vid namn Christian Matthiessen. Han höll till i Oslo. Engelsmännen föreslog Christian att försöka med bananimport till Norge vilket han omgående accepterade. Detta var år 1905. Företaget växte snabbt och man började snegla på att utvidga verksamheten till Sverige. Christian sände över sin son Carl som den 4 mars 1909 bildade "The Banana Company AB" med säte i Göteborg. Bolaget namnändrades snart till det mer svenskt klingande namnet AB Banan-Kompaniet.

Stora problem i starten

Starten blev allt ifrån god för de första svenska bananerna. Den första sändningen som kom till Göteborgs kaj var helt svartfrusen och bara några få bananer gick att sälja. Efter att ha lyckats få in flera partier av fräscha bananer ökade intresset hos köparna för denna exotiska frukt. Några år senare etablerade man också lager i Stockholm och Malmö. Stockholmslagret blev på Tunnelgatan i centrala innerstan och i Malmö hyrdes lokaler av Kioskbolaget.

År 1910 utökade AB Banan-Kompaniet sin verksamhet till import av sydfrukter samt bildade Göteborgs Fruktengrossist-förening. Syftet var att främja sunda affärsprinciper i branschen.

År 1927 etablerade AB Banan-Kompaniet den första moderna
mogningsanläggningen i Stockholms frihamn.

Nya idéer om transporter och lagerhållning

Då stora delar av bananlasterna som kom till kaj i Göteborg ofta var förstörda eller övermogna började man se på möjligheten att frakta frukten under bättre former. I England hade bananhandlarna övergett att transportera hela bananstockar. Nu skar man ner stocken till s k "händer" i lämpligt format så bananerna lättare kunde packas i smålådor. Dessa klarade i sin tur bättre hanteringen och transporten ut i landet. Man slapp klämskadade bananer som tidigare inneburit ett stort svinn.

Den första svenska bananbåten

Den första bananbåten i AB Banan-Kompaniets ångbåtsavdelning döptes till "Chr. Matthiessen". Fartyget var en grekisk båt som byggdes om för banantrafik. Båten gick ett par år på rutten Rotterdam-Stockholm tillsammans med "S.S Caledonia" som var inchartrad.

Reklamens roll

Under 1920-talet utvecklades såväl bananhandeln som AB Banan-Kompaniets distributionskanaler enormt.

Samtidigt började man allt effektivare använda reklamen som en viktig faktor i försäljningen. AB Banan-Kompaniet var bland de första i landet som regelbundet annonserade färghelsidor i veckopressen. Man gav också regelbundet ut tidningen "Bananbladet" som distribuerades till landets 30.000 olika återförsäljare. Och reklamen slog verkligen.

År 1920 sålde man 465.189 kilo bananer. Tio år senare var försäljningen upp i 10.417.887 kilo.

Så här såg AB Banan-Kompaniets distributionsbilar ut på 30-talet.

Eget kontor i Stockholms Frihamn

AB Banan-Kompaniets kända kontor i Frihamnen etablerades 1927. Man fick tillgång till egen kaj och lastkranar samt stora lagerutrymmen för ända upp till 20.000 bananstockar.

I lagerlokalerna installerades - efter de allra senaste rönen från Amerika - speciella bananboxar som isolerades på insidan med kork. Vidare byggdes ett avancerat ventilations- och fläktsystem för att klara de speciella miljökrav som är nödvändiga för bananernas mogningsprocess.

Detta bygge väckte stor uppmärksamhet i övriga delar av Europa och fick fungera som förebild i flera andra länder.

Världskriget satte stopp för importen

Mellan perioden 1940 och 1945 importerades inga bananer till Sverige. Kriget hade effektivt satt stopp för handeln genom avspärrningen av Nordsjön. AB Banan-Kompaniet lyckades dock mycket snabbt komma igång med bananhandeln efter krigsslutet. Sverige var ett av de första europeiska länderna som fick in fräscha bananer efter 1945.

De första kylbåtarna sattes nu in på banantransporterna och med snabbare och säkrare båtar kunde man hämta hem de gyllene frukterna direkt från produktionsländerna i Västindien till AB Banan-Kompaniets egen terminal i Göteborg.

Kön växer utanför fruktaffären. Den första bananlasten har kommit efter 2:a världskrigets slut.

Svenskarna äter mest bananer i västvärlden

Idag kommer bananerna från det tropiska bältet i Centralamerika. Här finns de största plantagerna och det bästa klimatet. Man använder de allra senaste vetenskapliga metoderna för att få fram kvalitetsbananer som skall klara den långa transporten till vårt nordliga klimat. För bananer vill svenskarna gärna ha året runt. Vi äter faktiskt mer bananer än något annat land i västvärlden. Och konsumtionen tycks bara öka för varje år. Under 1970-talet låg den still kring 9 kilo per person och år.

Under 80-talet har svensken dock börjat leva sundare med mer näringsriktig och mindre fet mat. Följden har blivit att banankonsumtionen ökat kraftigt för varje år. Konsumtionen för 1998 har nu stigit till 17 kilo per person.

Världens bästa förpackning innehåller mycket nyttigheter

Allt eftersom vi började anta en sundare livsföring ökade intresset för motion och idrott. Samtidigt har man också övergått till bättre matvanor med näringsrikare kost.

Från början var bananen lite missförstådd. De som älskade den gjorde det för den söta smaken skull - inte för att den är nyttig. De som tittade snett på bananen gjorde det med missuppfattningen att den bara innehåller kalorier och inget mer.

Nu vet allt fler hur nyttig denna naturens godis är. För varje banan är faktiskt ett litet vitamin- och energiknippe. Under skalet trängs vitaminerna A, B2, B3, B6, C samt mineralerna Kalcium, Magnesium, Järn, Kalium och Selen m.m. Man blir heller inte fet av bananer. Den innehåller endast 0,5g fett per 100g. (Källa: Statens Livsmedelsverks Livsmedels-tabeller 1986)

Bananer är snabbenergi för aktivt liv

Bananer innehåller också kolhydrater som ger snabbenergi för aktiva människor.

Vissa växter lagrar en del av sitt socker i form av stärkelse. Det är en sammansatt kolhydrat som består av glykos. Man kan se det som ett långsamverkande kolhydrat eftersom glykosen inte frigörs förrän den lösts upp av vissa enzymer i matsmältningssystemet. Bananen är praktiskt taget den enda frukten som innehåller kolhydrat i form av stärkelse.

Fler och fler idrottare och motionärer äter nu bananer som en naturlig del av den specialdiet som föregår viktigare tävlingar. För ett växande barn är bananen en utmärkt energikälla. Frukten är enkel att plocka med sig, kräver ingen speciell tillagning och innehåller förutom mycket energi också de viktigaste vitaminerna och mineralerna som är så nyttiga för barnets framtida hälsa och utveckling.

Vad skiljer AB Banan-Kompaniets bananer från andra bananer?

Vi återgår till vår gamla problembild som mötte de första pionjärerna inom bananhandeln:
Att odla en växt som måste skördas innan den är mogen. Därefter transportera den på ett sådant sätt att mognadsprocessen uppehålls i ca 12 dagar - så lång tid tar det att skeppa frukten från Centralamerika till Sverige. När bananen lossats måste den skyddas mot kyla och stark värme, lagras och hanteras under kontrollerade förhållanden för att vara precis exakt mogen när konsumenten köper. Bananer har nämligen en egenskap att mogna olika fort beroende på temperaturhållning och luftens syrehalt. Eftersom ingen kund vill köpa bananer som blivit övermogna är mognadshanteringen av yttersta vikt för den som vill sälja kvalitetsbananer. Det är långa erfarenheter på det här området som gjort AB Banan-Kompaniet så unikt på marknaden.

Kvalitet från början till slut

Bananen är en 3-4 m hög ört som vissnar ner efter det att den givit sin skörd i form av en bananstock. Ett nytt skott från roten ger sedan upphov till en ny stam och en ny skörd. Detta tar ett år. Redan på bananplantagen skyddar man bananstocken mot damm, fågel- och insektsangrepp genom att inhölja hela stocken på plantan i en plastpåse. 12 till 15 veckor efter det att bananens blomstängel slagit ut är den gröna frukten mogen för skörd.

Nu börjar kapplöpningen med tiden. Bananstockarna kontrolleras direkt efter skörden - de vägs och mäts för att slutligen godkännas för export till AB Banan-Kompaniet som garanterar högsta kvalitet. Långt ifrån alla klarar denna kontroll.

När bananen sedan packats i hygieniska, tryckfasta kartonger lastas de ombord på de speciella bananbåtarna som kännetecknas av sitt vita skrov. Detta för att lättare klara av den tropiska solen som kan värma upp fartyget.

Båtarna har speciella kylrum där temperaturen hålls konstant kring +14� C. På så sätt stoppas den påbörjade mogningsprocessen. Det är som en slags naturlig konservering.

Josephine Baker uppträder på Berns i Stockholm 1928 klädd i sin klassiska banankjol.

Så här fungerar AB Banan-Kompaniets mogningsanläggningar

När bananerna lastats av i Sverige flyttas de över till AB Banan-Kompaniets egna järnvägsvagnar för vidare distribution till någon av de sex olika mogningsanläggningar som bolaget har från Malmö i söder till Umeå i norr.

AB Banan-Kompaniets mogningsanläggningar är viktiga, då deras uppgift är att förädla en halvfärdig produkt till den kvalitetsfrukt som konsumenten vill ha. Steg för steg händer nu följande med våra bananer:

• Kvalitetskontroll efter den långa båttransporten.
• Planering av bananernas mogningstid, som brukar variera mellan 4-10 dagar.
• Speciell stuvning av bananpallarna i mogningsrummen så att man uppnår maximal ventilation och bortförande av värme (värmen alstrar bananen själv under mogningsprocessen). Viktigast av allt är att under hela processen styra fruktköttets temperatur.
• Förädling av bananen från grön omogen till näst intill ätmogen vilket normalt bestäms av bananens färg.

Bananerna genomgår en färgförändring allt eftersom de mognar. Man har infört en speciell mogningsskala från 1 till 7. Skala 5-6 är idealet när de skall vara framme i butiken. Värme och fuktighet avgör hur fort våra bananer skall stanna i mogningsanläggningen. Med största precision styrs här mogningen, så att varje dags utleverans skall vara i perfekt kondition. Det tar allt som allt ca 30 dagar för en banan att från plantagen nå konsumenten i butiken.

Samtliga dagar är noga planerade och förberedda - allt för att i slutändan kunna erbjuda konsumenten en perfekt gyllengul och lagom mogen banan som är typsikt för AB Banan-Kompaniet.

AB Banan-Kompaniet 90-års-jubilerar

Det var den 4:e mars 1909 som Carl Matthiessen inregistrerade sitt företag "The Banana Company AB" i Göteborg. Startkapitalet var på 20.000 kronor.

Idag, 90 år senare, kan vi se vad pionjäranda lyckats bygga upp på ett knappt sekel.

• Varje vecka kommer en ny båt med bananer till AB Banan Kompaniets terminal i Göteborgs Hamn. Här lastas bananerna om till specialbyggda järnvägsvagnar samt till mogningsanläggningen i Göteborg.
• AB Banan-Kompaniet äger ett 30-tal järnvägsvagnar. Dessa är isolerade och tempererade till skydd mot kyla och värme och används för utleverans till bolagets övriga mogningsanläggningar.
• Anläggningarna finns idag spridda på sex olika platser runt om i landet.
• År 1910 var per capitakonsumtionen av bananer i Sverige 0,1 kg.
  Idag är den 16 kg.
• Av en livsmedelsbutiks totalomsättning utgör bananförsäljningen 1-1,5%.
• AB Banan-Kompaniet har utvecklat speciella "exponeringsöar" avsedda för bananer för större butiker och stormarknader.
• AB Banan-Kompaniets bananer är en av livsmedelsbranschens snabbaste produkter. Omsättningshastigheten är hela 180 gånger per år.
• Informationen kring bananer är fortfarande en viktig del av AB Banan-Kompaniets marknadsföring. AB Banan-Kompaniet är också sponsorer av större idrottsarrangemang som Stockholm Marathon, Lidingöloppet, Tjejmilen m fl.
• AB Banan-Kompaniet har idag Skandinaviens största organisation för bananmogning.

Många kvalitetsförbättringar under 1990-talet.

Under 1990-talet utvecklade AB Banan-Kompaniet logistiken. Löslastning av banankartonger i lastrummen ersattes av stuvning på pallar. Snabbare, större och modernare fartyg togs i trafik över haven. Reducering av syrehalten i lastrum och containers gav de ömtåliga bananerna en längre hållbarhet och en högre kvalitet.

Vi byggde ett nytt mogningslager i Västerås, som ersatte vår gamla anläggning i Örebro. Mogningsanläggningen i Stockholms Frihamn totalrenoverades i grunden. Nya mogningsrum byggdes och vi installerade också ett miljövänligare kylsystem. Allt detta till bananernas stora glädje.

Vi kände oss mogna för TV-reklam

Vi satsade på TV-reklam som ökade intresset för Chiquita. Vi lanserade "exponeringsöar" för våra bananer i större butiker och stormarknader. Svenska folket åt bananer som aldrig förr. 1992 nådde konsumtionen sin topp: 18,65 kg per capita i Sverige. Ett rekord bland i-länderna som står sig än idag.

Under 90-talet har också miljömedvetenheten ökat. Våra leverantörer satsar på miljövänligare odlingsmetoder. Vi på AB Banan-Kompaniet importerar även KRAV-odlade bananer för kunder som kräver KRAV-odlat.

EU och Bananregimen

När EU:s inre marknad skulle träda i kraft den 1 jan 1993, och tullgränserna mellan länderna skulle slopas, krävdes enhetliga importregler. Efter många och långa förhandlingar mellan de 12 dåvarande medlemsstaterna infördes de nya importreglerna för bananer, den s.k. bananregimen den 1 juni 1993.

Handel med licenser

Reglerna innebär att EU begränsar importen av dollarbananer genom att endast utfärda importlicenser för 2,2 miljoner ton per år. Jämför det med importen på 2,6 miljoner ton året före bananregimen. Det skulle alltså råda brist på licenser. De skulle bli attraktiva och få ett marknadsvärde.

För att förmå de företag som importerade bananer från sina forna kolonier att fortsätta den handeln, gav man 30% av de eftertraktade importlicenserna till dessa företag. Resten av licenserna skulle delas mellan oss importörer och exportörerna. Naturligtvis uppstod genast en handel med licensdokument. När Sverige, Österrike och Finland anslöt sig till EU 1995, ökades visserligen kvoten till 2,5 miljoner ton, men handeln med licenser fortsatte.

Licenserna räcker inte till

Systemet innebär att AB Banan-Kompaniet endast får licenser för cirka 23% av den volym vi importerade före EU inträdet. Våra leverantörer får en del importlicenser för att de exporterat till oss. Men licenserna räcker trots det inte till. Dessutom betalar vi tull, något som vi inte gjort sedan 1966.

På grund av bananregimen tvingades AB Banan-Kompaniet att under hösten 1995 stänga mogningsanläggningen i Gävle, senare också anläggningen i Linköping. Våra inköpskostnader har höjts med i genomsnitt 35% vilket gjort att försäljningsvolymen minskat med 20 - 25%.

Bananregimen granskas av WTO

Världshandelsorganisationen WTO har på uppdrag av USA, Mexico, Honduras, Guatemala och Ecuador granskat bananregimen. Under våren 1998 fann de att regimens regler strider mot bl a frihandelsavtalet GATT:s regler.

EU har anmodats att införa nya regler den 1 jan 1999. Sverige och andra frihandelsvänliga medlemsstater i EU förordar en fri handel med bananer - utan vare sig tullar eller licenser. Ett sådant system skulle gynna konsumenterna. Tyvärr innbär de nya reglerna ingen frihandel. USA och de andra berörda länderna kommer förmodligen att fortsätta överklaga reglerna till WTO. Ännu är inte sista ordet sagt.