Svenska riddare dubbade
Riddarslag under Vasatid
Alla riddare mellan 1521 och 1654
Av Jesper Wasling
Den h�gsta medeltida titeln utanf�r kungahuset var riddare. F�r att bli dubbad till riddare var personen n�st intill tvungen att vara av gammal fr�lsefamilj med stor makt och stora egendomar. Antalet riddare blir dessutom f�rre ju l�ngre fram i tiden vi kommer. Under Sten Sture d� regering fanns till slut bara en riddare kvar i landet; riksf�rest�ndaren Sten Sture sj�lv.
I Sverige har det alltid varit kungens privilegium att utdela riddarslaget till fr�lsem�n och andra som kan j�mst�llas med dem. F�ljden har varit att antalet riddare kraftigt har varierat beroende p� kungens vilja att f�rl�na v�rdigheten eller rent av fr�nvaron av en kung. S� fanns det under 1490-talet endast en riddare i Sverige, Sten Sture d�, d�rf�r att Sverige sedan 1470 saknade en regent. Vare sig riksf�rest�ndaren eller r�det hade befogenheten att dubba en annan man. Ett stort antal v�pnare dubbades ocks� snabbt n�r kung Hans valdes till svensk kung 1497. Siffran 104 m�n samt tre pojkar har n�mnts. Pojkarna l�r ha varit Sten Sture dy och br�derna Erik och Eskil Gyllenstierna som var br�der till den ber�mda Kristina.
�ren 1501 till 1520 saknade Sverige �ter en regent, och inga svenska m�n kunde f� riddarslaget. De som erh�ll v�rdigheten av Kristian II efter Stockholms blodbad 1520 stod alla den danske kungen n�ra. F�, om n�gon svensk man blev dubbad. D�rf�r kr�vdes det av Gustav Vasa att flera storm�n skulle dubbas till riddare n�r en han besteg den svenska tronen. De m�n som mottog riddarslaget tillh�rde kretsen kring Gustav Vasa och Sten Sture dy. I stort sett alla var mycket n�ra sl�kt med Gustav Vasa, Sten Sture eller Kristina Gyllenstierna. Efter 1544 utdelades inga riddarslag av Gustav Vasa. Varf�r �r ok�nt.
Gustav Vasa
1528 12/1 |
|
Ture Eriksson Bielke | Riksr�d 1528 |
Erik Joakimsson Flemming | Riksr�d 1523 |
Ivar Joakimsson Flemming | Riksr�d 1523 |
Bengt Nilsson F�rla | Riksr�d 1529 |
Birger Nilsson Grip | Riksr�d 1525 |
Karl Eriksson Gyllenstierna | Riksr�d 1530 |
Peder Olofsson H�rd | Riksr�d 1528 |
Knut Andersson Lillie | Riksr�d 1523 |
M�ns Bryntesson Lillieh��k | Riksr�d 1528 |
M�ns Johansson Natt och Dag | Riksr�d 1529 |
Lars Siggesson Sparre | Riksr�d 1521 |
Johan Turesson Tre Rosor | Riksr�d 1528 |
Nils Olofsson Vinge | Riksr�d 1523 |
1536 1/19 |
|
Sten Eriksson Leijonhufvud | Riksr�d 1539 |
Svante Stensson Sture | Riksr�d 1544 |
1544 22/8 |
|
Per Joakimsson Brahe | Riksr�d 1540 |
Erik XIV
Salvatoreriddare
Erik XIV var Sveriges f�rsta moderna regent. P� m�nga
plan f�rs�kte han att skapa ett hov som motsvarade de tyska,
franska och italienska f�rebilderna. Bland annat innebar
detta att han instiftade en statsorden, Salvatoreorden. Han
inf�rde ocks� titlarna greve och friherre. Sk�let var att
det i kontakten med s�ndebud fr�n andra l�nder hade det
visat sig vara en nackdel att sakna adel med rang. All svensk
adel s�gs som l�gadel.
De f�rsta utn�mningarna kom dagen f�r Erik XIV:s kr�ning
Tyv�rr �verlevde inte Erik XIV:s orden. Den ersattes av Johan III med Agnus Dei-orden. Ordenstecknet var en kristusgestalt i en oval medalj. Kedjan bestod av vasar och tre-kronorsmotiv. Titlarna greve och friherre bestod.
Grevar |
|
Svante Sture | Riksr�d , Riksmarsk |
Per Brahe | Riksr�d , Rikshovm�stare |
Gustaf Johansson Tre Rosor | Riksr�d |
Friherrar |
|
Sten Eriksson Leijonhufvud | Riksr�d |
Birger Nilsson Grip | Riksr�d |
Gabriel Kristersson Oxenstierna | Riksr�d |
Lars Ivarsson Flemming | Riksr�d 1561, Amiral |
Karl Holgersson Gera | Riksr�d |
G�ran Holgersson Gera | Riksr�d |
Klas Kristersson Horn | Riksr�d |
Erik Gustafsson Stenbock | Riksr�d 1561 |
Riddare |
|
Dionysius Beurraeus | Riksr�d 1563 |
Hogenskild Bielke | Riksr�d 1563 |
Ture Pedersson Bielke | Riksr�d 1665, St�th�llare |
Nils Andersson Boije | Riksr�d 1561 |
J�ns Tordsson Bonde | Riksr�d 1562 |
Gustaf G�triksson Fincke | Riksr�d 1562 |
G�ran G�triksson Fincke | Riksr�d 1561 |
Klas Eriksson Flemming | Riksr�d 1568 |
Bo Birgersson Grip | Riksr�d |
Erik G�ransson Gyllenstierna | Riksr�d |
G�ran Eriksson Gyllenstierna | Riksr�d |
Nils G�ransson Gyllenstierna | |
Nils Karlsson Gyllenstierna | Riksr�d och Kansler 1561 |
Erik Karlsson Gyllenstierna | |
Bengt Bengtsson Gylta | Riksr�d 1566 |
Nils Nilsson Krumme | Riksr�d |
Hans Klasson Kyle | Riksr�d 1565 |
Knut Knutsson Lillie | Riksr�d 1562 |
Ivar Ivarsson Lillie�rn | Riksr�d 1561, H�vitsman |
Erik M�nsson Natt och Dag | Riksr�d |
Sigge Larsson Sparre | |
Klas �kesson Tott | Riksr�d 1576, Lagman |
Arvid Turesson Trolle | Riksr�d |
Erik Magnusson Ulfsparre | Riksr�d |
Henrik Norman | S�ndebud fr�n Pommern |
J�rgen Pudewiks | S�ndebud fr�n Pommern |
|
|
Arvid Arup | S�ndebud fr�n Danmark |
Johan Rudelius | S�ndebud fr�n L�beck |
Johan Preute | S�ndebud fr�n Danzig |
Magnus Svensson Somme | Riksr�d 1562 |
1561 13/7 |
|
Claus Meex (eller Methes) | S�ndebud fr�n Livland |
Hans Klasson Bielkenstierna | Riksr�d 1562 |
Knut Haraldsson Soop | H�vitsman |
Henrik Klasson Horn | Riksr�d 1566, amiral |
Hans Bj�rnsson Lejon | St�th�llare i Stockholm |
1568 5/7 |
|
�ke Bengtsson F�rla |
Johan III
Agnus Dei riddare
|
|
Gustaf Axelsson Baner | Riksr�d |
Sten Axelsson Baner | Riksr�d |
Johan Axelsson Bielke | Riksr�d |
Pontus de la Gardie | Riksr�d 1585, F�lt�verste, Hovm�stare, Friherre 1571 |
Anders Pedersson Lillieh��k | Riksr�d |
Knut Axelsson Posse | Riksr�d |
Erik Larsson Sparre | Riksr�d |
1570-tal |
|
Axel Stensson Lewenhaupt | Riksr�d 1586, |
1575 |
|
Anders (Andrew) Keith | Riksr�d 1575, F�lt�verste, Friherre 1580 |
1580 |
|
Arvid Gustafsson Stenbock | St�th�llare i Stockholm |
1582 1/7 |
|
Herman Flemming | Riksr�d |
1590-tal |
|
Carl Gustafsson Stenbock | �verste |
Johan III valde att inte forts�tta med utdelandet av Erik
XIV:s Salvatoreorden. Ist�llet instiftade han en ny, som �nd�
hade m�nga liknelser med den gamla orden.
Men det var inte bara en ny orden som instiftades. S�ttet att
dela ut den skilde sig �t. Det �r endast svenska m�n som f�r
en utm�rkelse av Johan III. Orden anv�nds inte som en del av
den svenska diplomatin.
Ordenstecknet �r ett guds lamm som h�ller en korsstav.
Kedjan best�r av kr�nta vasar mellan kr�nta lagerkransar
som h�lls av ett sv�rdb�rande lejon och en krokodil. L�nken
ovan h�ngsmycket �r en kristusgestalt som har en kn�b�jande
�ngel p� var sida om sig.
Sigismunds och Karl IX:s riddarslag
Under Sigismunds regeringstid utdelades inga riddarslag i Sverige. Inte heller l�t Sigismund forts�tta utdelandet av Agnus Dei-orden. M�jligen var det t�nkt att ett riddarslag skulle h�llas vid drottning Annas kr�ning i Uppsala 1594, men det blev inte av.
Karl IX �terupptog ordensv�sendet efter sina br�der. En
Jehova-orden instiftades och kungen l�t ta fram fyra kedjor
med h�ngsmycke. De delades ut till konungen sj�lv och till
hans tre s�ner.
Motivet i kedjan �r tv� sammanfattande h�nder (en mans och
en kvinnas) runt en vase, och en fyrkantig kristall. H�ngsmycket
�r en ring i vilken ordet Jehova stod p� en kristall fr�n
vilken �tta raka och �tta v�gade str�lar utgick. Inget
riddarslag eller utdelning av ordenstecknet �r k�nt, och
inget har troligen �gt rum.
Gustav II Adolfs riddarslag
Till skillnad fr�n sina f�retr�dare finns det inget som tyder p� att Gustav II Adolf hade n�gra konkreta planer p� att instifta en orden. Han delade endast ut riddarv�rdigheten. Som Erik XIV v�ljer han att ge riddarslaget ocks� till utl�ndska m�n som verkade som s�ndebud och ambassad�rer. Riddarslaget blev p� det s�ttet en del av det diplomatiska protokollet.
Gustav II Adolf inf�rde ocks� en ny tradition i Sverige. Utdelandet av miniatyrportr�tt av konungen som hedersbevisning. Portr�ttet skulle b�ras i en kedja enligt anvisningar. Gustav II Adolf delade ocks� ut ett stort antal medaljer. N�got ordentligt system i utdelandet fanns inte, och hedersbevisningen b�r d�rf�r i f�rsta hand ses som g�vor.
Georg Fleetwood var den siste i Sverige som mottog ett riddarslag med den sociala inneb�rden dubbningen hade haft sedan medeltiden. Senare riddarslag har endast g�llt introduceringen i statsordnarna.
1616 12/6 |
|
Didrik Bas | Holl�ndsk legat |
1617 12/10 |
|
Per Baner | Kammarherre, Riksr�d 1625 |
Magnus Brahe | Riksdrots |
Jesper Mattsson Cruus | Riksskattm�stare, F�ltmarskalk |
Jakob de la Gardie | Riksmarsk |
Karl Karlsson Gyllenhielm | Riksr�d, F�ltmarskalk |
G�ran Gyllenstierna | Riksamiral 1604 |
Henrik Horn | Riksr�d, Riksmarskalk |
Axel Oxenstierna | Rikskansler, Greve 1645 |
Avel Nilsson Ryning | Riksamiral, Riksmarsk |
1618 |
|
Hugo Mysits van Hels (Holl�ndare) | |
Nikolaus Voigdt (H) | |
Petrus NN (H) | Borgm�stare |
Jakob van Dijk (H) | Svensk ambassad�r i Haag, borgm�stare i G�teborg. |
Kornelius Paw (H) | |
Kristoffer Ludvig Rasche (H) | Hovr�d |
1625 2/4 |
|
Johan Baner | Riksr�d 1630, F�ltmarskalk 1634 |
Gustaf Horn | Riksr�d 1625, F�ltmarskalk 1628 |
1627 23/9 |
|
Henry S:t George | H�rold i England |
Peter Young | Hovjunkare i England |
Alexander Leslie (Skotte) | F�ltmarskalk 1636 |
Patrick Ruthven (S) | Generall�jtnant 1636 |
Thomas Muschamp (S) | �verste |
1627 24/12 |
|
Nils Brahe | General 1632 |
Erik Hansson Soop | �verste |
Herman Wrangel | Riksr�d 1630, F�ltmarskalk 1621, St�th�llare |
�ke Tott | Riksr�d, F�ltmarskalk 1631 |
Klas Kristersson Horn | Riksr�d 1634, �verste |
1632 3/6 |
|
Georg Fleetwood | Generall�jtnant 1656, Friherre 1654 |
Litteratur:
Karl L�fstr�m Sveriges riddarordnar (Bor�s 1948)